Krönika | Vänstervind?
Socialdemokraterna rör sig åt vänster. Den ena ledande företrädaren efter den andra gör utspel som pekar bort från den politiska mittfåran. Förnyare och kanslihushöger hör till en förgången tid:
”LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin vill ha höjd statlig inkomstskatt. I Dagens industri (18/2) klagar hon över att värnskatten inte upplevs som tillräckligt smärtsam. Och så vill hon ha höjd moms. ”Någon smärtgräns för hur höga skatterna kan bli ser hon inte i dagsläget”, summerar tidningen.
”Partisekreterare Marita Ulvskog står för en helt annan linje än företrädaren Lars Stjernkvist. Numera strömmar ett ymnigt flöde av hårdföra vänsteråsikter från partihögkvarteret. Senast (SvD 18/2) föreslog Ulvskog ett särskilt jämställdhetsutskott i riksdagen, som ska ”granska om de andra ledamöterna sköter sig”. Det ska helt enkelt bli obligatoriskt för riksdagsledamöter att vara socialdemokrater.

”ABF-generalen Karl-Petter Thorwaldsson meddelande i veckan att hans utredning om
föräldraförsäkringen kommer att rekommendera Partiet att kräva kraftigt begränsad valfrihet. Att Thorwaldsson inte vill ha fullständig tvångsdelning beror bara på att de motspänstiga medborgarna inte anses redo för detta; i princip vill han helt avskaffa valfriheten.
”Statsminister Göran Persson och finansminister Pär Nuder har sedan årsskiftet båda gjort utspel om att skattetrycket borde höjas.
”Vårdminister Ylva Johansson och skolminister Ibrahim Baylan vill försämra möjligheterna för företag att driva sjukhus och skolor. De har inte lyckats prestera några sakliga argument, utan det handlar om rent vänsterideologiska ställningstaganden: privat är fult, vinst är hemskt. När en studie från Skolverket visade att friskolor har gynnsam effekt på lärandet, gick Baylan till omedelbar motattack och Skolverket drog tillbaka sin rapport.

Det märkliga är att inget av dessa utspel är en självklar vinnarfråga för s. Att folk accepterar höga skatter betyder inte att de vill ha högre skatt. Det folkliga
förtroendet för Marita Ulvskog är lika lågt som stödet för föräldrars valfrihet är högt. Friskolor möter respekt i breda grupper.
Vad socialdemokraterna vet är att anfall är bästa försvar, och att politik handlar mycket mer om ideologi än vad många vill tro. Att tala skattehöjningar och minskad valfrihet är att flytta fokus från maktmissbruk och förstelning till välfärdsfrågor och ideologi. Än en gång ska debatten handla om vem som är den tryggaste garanten för den svenska modellen - och än en gång riskerar det borgerliga Sverige att förlora, eftersom man underskattar idéernas och värderingarnas betydelse.

Allianspartierna tar striden för 1990-talets valfrihetsreformer och mot höjda skatter, men de erbjuder inget långsiktigt alternativ till högskattesamhället. Ingen kräver att de ska tala för chockterapi, men det behövs en idé om en annan väg. Det räcker inte med ha starkare förslag i sak om det är motståndaren som har fångat människors fantasi.
Vänstern får jobba i fred med att sätta dagordningen.
Näringslivet i form av Svenskt Näringsliv och Företagarna håller låg idémässig profil och nöjer sig med att försöka vinna fördelar inom ramen för det i dag politiskt möjliga. Ekonomkåren är oändligt försiktig. När SNS konjunkturråd bjuder upp till ny skattereform utgår organisationen från att den ska ske inom ramen för befintligt skattetryck.
Ett glädjeämne är däremot Skattebetalarna, vars nya ledning driver genuin förändring. ”Vi har blivit radikalare och skarpare i vårt budskap, men vi strävar samtidigt efter en folkligare framtoning”, säger vd Robert Gidehag i nya Sunt förnuft (1/2005). Föreningen talar både om sänkt skattetryck och om hur man kan sänka de offentliga utgifterna. Där finns en idé om något annat; av sådant behöver vi mycket mer.

Det paradoxala är att förutsättningarna för förändring är goda. Förtroendet för s-ledningen är lågt, och det finns potential bland väljarna för gradvis skattesänkningar och sparsamhet med offentliga medel. Alliansens första fas har varit bra. Men om
socialdemokraterna nu lyckas dra den ideologiska debatten ordentligt åt vänster, blir det svårt att få något maktskifte till stånd 2006. Idéer kan inte bekämpas med motioner, de måste mötas med en större vision.

P J Anders Linder