Ekonomerna Li Janssons och Stefan Fölsters artikel i senaste Ekonomisk Debatt (2/2011) ”Hur påverkar företagsklimatet integration och förvärvsarbetande?” är förmodligen ett av de viktigaste och mest konstruktiva inläggen under de senaste decennierna i frågan om invandrares integration och utanförskap. Med en avvikelse från vad som är normalfallet i denna frågeställning tar Jansson och Fölster fasta på vilka faktorer som leder till framgångsrik integration på arbetsmarknaden, istället för att försöka förklara orsaker till utanförskap.

Att förvärvsfrekvensen för invandrare varierar kraftigt mellan olika kommuner i Sverige är sedan tidigare ett känt fenomen.

Av de bosnier som kom till Sverige i början av 1990-talet hade efter fem år 86 procent fått arbete om de hamnade i kommuner i nordvästra Småland, runt Gnosjö och Värnamo. Motsvarande siffra för dem som kom till Malmö var 32 procent. Bland utomeuropeiska invandrare i Gullspång hade bara 40 procent jobb år 2008. I Bollebygd, några mil längre bort, hade 70 procent jobb. Siffrorna i relationen mellan Vingåker (40 procent) och närliggande Trosa (70 procent) var densamma, trots likartad befolkningsstruktur och invandring. Men Trosa har Sveriges bästa företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs rankningar.

Jansson och Fölster visar ett tydligt positivt samband mellan företagens omdöme om företagsklimatet i en kommun och förvärvsfrekvensen i allmänhet i den kommunen. Ju högre företagarna rankar kommunens företagsklimat gällande hur kommunen arbetar med lokala beslut som underlättar företagande, desto högre är andelen förvärvsarbetande i kommunen.

Ännu tydligare är detta samband mellan företagsklimatet och förvärvsfrekvensen för utomeuropeiska invandrare. Jansson och Fölster menar att ett steg högre omdöme om företagsklimatet i en kommun, på den sexgradiga skala som används, skulle på riksnivå innebära närmare sex procentenheters högre förvärvsarbetande, eller 50000 fler i arbete, bland utomeuropeiska invandrare. Därtill kommer en effekt på förvärvsarbetande för hela befolkningen på ytterligare 275000 personer.

Antagandet att utomeuropeiska invandrare skulle ha en bättre arbetsmarknad i storstäder stämmer inte. I Malmö med dåligt företagsklimat och allmän låg förvärvsfrekvens (64 procent 2008, jämfört med 77,5 procent i riket) har 40 procent av de utomeuropeiskt födda jobb. Avgörande är hur mycket av den lokala arbetsmarknadens potential som tas till vara och inte dess storlek. Vidare bekräftas också det kända sambandet att kopplingen mellan förvärvsarbete och slutförd svenskundervisning (SFI) är obefintlig bland utomeuropeiska invandrare.

Janssons och Fölsters artikel visar att lyckad integration inte handlar om att arbeta med majoritetsbefolkningens attityder och åsikter om invandrare och flyktingar eller moraliska demonstrationer om ens egen förträfflighet och fördömanden av andras intolerans.

Ett bra företagsklimat är så mycket viktigare för framgångsrik integration.

Thomas Gür är fri skribent och egen företagare. thomasgur@hotmail.com