Inkomstskatten gick hårt fram i svenska löntagares plånböcker vid 1990-talets mitt: ännu hårdare än i dag. Men vi låg bättre till med bolagens beskattning. Bolagsskatten i nuvarande EU låg den gången på 37,5 procent i snitt, medan Sverige hade tagit sig ned till 28 procent. En satsning här kunde alltså ge lite lägre avkastning och ändå bli mer lönsam än om den hade gjorts i ett land med skatt på medelnivå.

Det lindrade effekterna av all annan beskattning och gjorde Sverige mer attraktivt.

Med åren har läget förändrats. Vår bolagsskatt sänktes för all del till 26,3 procent häromåret, men det låter oss inte ha fördelen kvar. EU-snittet ligger numera strax under den svenska nivån. Ett stort plus har förvandlats till ett litet minus.

Tidigt i våras tillsatte därför regeringen Företagsskattekommittén, som ska föreslå hur skattesatserna kan sänkas utan att skatteintäkterna minskar. Företagsbyggaren Rune Andersson är en av ledamöterna och att döma av en färsk intervju (DI 27/12) blir hans förändringsplaner inte mindre ambitiösa när han ger sig in i utredningsbranschen. Han vill ha ned skatten till 15–20 procent.

Statiskt sett betyder det sänkta skatteintäkter med cirka 40 miljarder kronor. I verkligheten lär det bli mindre, då sänkningen dels främjar nya investeringar, dels gör att fler företag låter sin vinst beskattas i Sverige. Att främja den sortens positiva spiraler är ett huvudskäl till att över huvud taget hålla på med skattereformer.

Kommittén har dock i uppdrag att ta fram full finansiering och såväl direktiven som Rune Andersson zoomar in räntorna. Priset för sänkt skatt blir att företag inte längre får full avdragsrätt för sina låneräntor. Som princip är det rätt. Det möjliggör inte bara sänkt skatt. Det blir också mindre gynnsamt att låna jämfört med att satsa eget kapital, vilket gör bolagen robustare och mindre sårbara.

Effekten blir ännu starkare ifall kommittén får fram ett kraftfullt riskkapitalavdrag – för både företag och enskilda – i det delbetänkande som ska presenteras nu i januari.

Staten har redan brutit upp från sitt osunda låneberoende. Hushåll och näringsliv måste följa efter.