Verkligheten har hunnit i kapp räknenissarna i den grekiska statistikfabriken och sedan skönmålningen av de statliga räkenskapsböckerna avslöjats står man på randen till statsbankrutt.

Greklands premiärminister Giorgos Papandreou ska nu inom en månad visa EU att socialistregeringen i Aten faktiskt klarar av att leverera – och inte bara låtsas som att euron förpliktigar. I första vändan handlar det om att detta år ta ned budgetunderskottet från 12,7 procent av BNP till 8,7 procent.

Europeiska rådet, Eurogruppen och igår även Ekofinrådet bidrar med politisk uppbackning och smyger i kulisserna med en räddningsplan. Men – och det är naturligtvis rätt – stödet för att återvinna förtroendet för Grekland på finansmarknaden är inte villkorslöst.

För Papandreou handlar det också om att övertyga grekerna om att stålbad är bäst i längden. Att tjänstemännen i det grekiska finansdepartementet strejkade igår låter som ett skämt, men det säger åtskilligt om vad som väntar. Det blir tufft.

När riksdagen för snart ett år sedan debatterade alliansregeringens vårbudget hävdade Mona Sahlins ”finansminister” Thomas Östros att Sverige klarar sig sämre än jämförbara länder. Han kritiserade regeringens ”otrygghetschock” och för att sänka skatten med lånade pengar.

När riksdagen i höstas tog sig an budgetpropositionen för 2010, sade Östros att ”tre år av orättvisa skattesänkningar har gjort Sverige svagare”. Och så sent som för någon vecka sedan beskrev Östros skattesänkningarna som ett hot mot statsfinanserna.

”Det är ett hot mot stabiliteten i de offentliga finanserna och ett hot mot välfärden.”

Men Sverige är inte nästa Grekland. I SEB:s Nordic Outlook som presenterades igår konstateras att Sverige är ett av få EU-länder som i år klarar europaktens krav på att budgetunderskottet inte får överskrida 3 procent av BNP.

Underskottet bottnar i år medan arbetslösheten toppar till sommaren. BNP väntas öka med 2 procent.

För lite stimulans, har varit budskapet från De rödgröna. I Nordic Outlook är slutsatsen att ”den ekonomiska stimulanspolitiken i oväntat hög grad har lyckats hålla uppe den inhemska efterfrågan under krisen” och därmed mildra finanskrisens konsekvenser.

Så mycket för mantrat att det är fel att låta folk få behålla mer av sin lön.