Valrörelsen har börjat bra för oss som vill stärka det svenska försvaret. Inför Folk och försvars rikskonferens, som inleds idag, har Folkpartiet klart sagt ifrån att vandringen enligt långt-bort-i-stan-doktrinen har nått vägs ände. Istället kräver FP att försvarets nationella dimension ska uppgraderas under nästa mandatperiod (Brännpunkt 14/1). Sverigedoktrinen sätts i centrum.
I Sälen förra året flaggade Jan Björklund för en omriktning av försvaret och det som jag då beskrev som ett första litet steg följs nu upp på en rad områden. Det är också viktigt att FP inte väjer för behovet av ökade försvarsanslag. Allt för att Sverige ska ha beredskap att möta en förändrad hotbild i vårt närområde med Ryssland som problemmakare:
”Att försvara landet är en av statens mest grundläggande kärnuppdrag.”
Det är också något som svenska folket tycker. I den kommande Opinioner 2009 (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) framgår att försvaret kan bli ett politiskt slagfält i valet. 45 procent av de tillfrågade har ett mycket stort eller ganska stort intresse för försvaret. Omräknat i antal väljare utgör de 15 procent som bryr sig mycket om försvaret cirka en miljon personer i gruppen 18–74 år.
32 procent är positivt inställda till ökade försvarsutgifter.
Opinionen är positiv till internationella insatser men det finns en utbredd kritik mot försvarspolitiken som helhet. 38 procent anser att den är ganska dålig eller mycket dålig (12 procent).
Inte minst finns missnöjet inom M. Visst har stödet ökat sedan 2008, men det är bara 4 procent som anser att försvarspolitiken är mycket bra. Andelen som anser att den är ganska dålig eller mycket dålig uppgår till 45 procent. Det var alltså inte så förvånande att Sten Tolgfors bara kom på tredje plats i höstas i provvalet i Örebro län.
Svenska folket gör en nyktrare bedömning av läget än ÖB och försvarsministern. 73 procent anser att vår förmåga att möta ett militärt angrepp är otillräcklig. 44 procent anser att vi inte heller har beredskap att möta ett politiskt hot från ett annat land.
38 procent bedömer att den militära situationen kommer att vara osäkrare om tio år.
För den som funderar på hur försvarspolitiken kan bli vid regeringsskifte är det en tankeställare att cirka 40 procent av MP:s och V:s sympatisörer är tveksamma eller säger absolut nej till att Sverige ska ha ett militärt försvar.
Försvaret kan alltså bli en viktig fråga i höstens riksdagval. Det sorglustiga med FP:s förslag är att det till stora delar handlar om att bygga upp det som raserats under år av försvarspolitiskt rivningsraseri. Opinioner 2009 visar att det finns en opinion som stöder ett återtagande av försvarsförmågan. Den måste Alliansen svara upp emot.
