Sverige är bäst i Europa på kulturpolitik löd rubriken över en artikel i Dagens Nyheters kulturdel. (28/12)
Det låter något det. Fast egentligen är det inte så mycket en rankning av kulturpolitiken som är kontentan av den statistik man redogör för. Snarare visar siffrorna att kulturaktiviteten är hög i Sverige. Svenskarna tar helt enkelt del av av kultur i högre utsträckning än sina medeuropéer och vi har en förhållandevis stor andel sysselsatta inom kultursektorn. Dessutom är vi särdeles fina på att utöva kultur på fritiden också.
Säkert ligger kulturpolitiken bakom en del av detta, inte minst genom att ett kulturpolitiskt fokus har varit att tillgängliggöra kulturen för medborgarna. Men att tillskriva politiken hela äran är en kraftig förenkling.
I artikeln intervjuas Svante Beckman, professor på forskningsinstitutet Swecult. Det är Swecult som tagit fram statistiken som återges i DN och ännu fler siffror som tecknar det svenska kulturklimatet finns i deras nyutkomna bok KulturSverige 2009 . Beckman lyfter fram den svenska folkrörelsetraditionen som viktig orsak till det breda kulturintresset.
– Jag kan tänka mig att vi låg högt redan tidigare, innan 60- och 70-talets offensiva kulturpolitik, säger han.
Jo, det kan jag också tänka mig. Den politik som kulturen vilar på har 1974 som födelseår. Det är ingen vågad gissning att folkets kulturintresse föddes betydligt tidigare än så. Allt här i livet är faktiskt inte politik.
Nästa år ska Kulturutredningen lämna sina förslag till förändrad kulturpolitik. Det är verkligen tråkigt lite som har läckt ut i förväg, men en försmak var den om att Eva Swartz och hennes utredarkamrater planerar en sorts ”portföljsystem” där staten fördelar klumpsummor till landstingen, som i sin tur får ett större ansvar för det lokala kulturlivet.
I många landsting är kulturen ett stillsamt politikområde med en blygsam post i budgeten. När och om makten över kulturslantarna förs ner på regional nivå kommer tillvaron att förändras för ett försvarligt antal folkvalda runtom i landet. Det är långtifrån självklart att de alla är redo att tackla uppgiften. De kommer att ansvara för det lokala kulturlivet på ett helt nytt sätt och de kommer därtill att hantera betydligt mer pengar än de tidigare gjort.
En klok landstingspolitiker bör redan nu förbereda sig på detta. Att studera siffror och statistik över Kultursverige är en utmärkt början.
