nders Borg höll stor show igår morse. Svartklädd mitt i den gotländska sommarvärmen smattrade han statistik som en VM-kommentator, men budskapet var ljusare än klädseln och humöret betydligt mer Tyskland än Argentina.

Finansdepartementet har en ny ekonomisk prognos, berättade Borg vid ett SNS-seminarium i Visbys kongresscentrum, och återhämtningen ser ut att bli starkare än vad man tidigare trott. Tag inget för givet, var signalen. Det finns risker i Sydeuropa och risker i den globala konjunkturpolitiken.

Men det finns också hopp! I våras trodde Finansdepartementet fortfarande att sysselsättningen skulle sjunka under 2010, nu antas den öka. I våras trodde man på en tillväxt på 2,5 procent i år, nu gäller 3,3 procent. Glädjekalkyler inför valet?

Kritiken kommer förstås som ett brev på posten, men Borg är inte ensam om glädjebuden. KI:s och Riksbankens färska tillväxtprognoser ligger ännu högre än Finansens. Det är inte heller så att tillväxten har köpts på krita till priset av hål i den statliga kassakistan. Om Socialdemo- kraterna hade spanare på plats hos SNS måste de ha skrivit av det där med anklagelser om borgerligheten som skattesänkande slösare i samma stund som Borg dragit siffrorna om de offentliga finanserna.

I år har Sverige det minsta underskottet i EU och vi har gått häpnadsväckande omärkta genom finanskrisens turbulens. Under åren 2007–2011 ökar Sveriges skuld med 1,3 procent. För Storbritannien är ökningen skrämmande höga 42 procent, men även Sverigelika länder som Danmark och Nederländerna har upplevt skuldökningar strax under EU:s genomsnitt på 25 procent. Jobbskatteavdragen har inte bara gett svenska hushåll rejält med extrapengar i plånboken. De har också visat sig fullt förenliga med ansvarsfull skötsel av den gemensamma ekonomin.

Återstår arbetslösheten. Här kan oppositionen med rätta säga att 8,9 procent under 2010 är för mycket. Men allvarligt talat: Hur många är genuint övertygade om att S hade gjort ett bättre jobb – tillsammans med Vänsterpartiet och MP!? Frågetecknen kring regeringen handlar snarare om framtiden än den förflutna.

–Nya jobb kommer i nya och snabbväxande företag, konstaterade professor Magnus Henrekson vid Svenskt Näringslivs seminarium i går eftermiddag.

Men företagandet slank bara in på några av de sista av Anders Borgs många Power Point-bilder. Bättre villkor för att driva företag och expandera tycks inte ha prioritet utan i den mån det finns ”reformutrymme” för 2011 ska det användas till att öka utgifterna för sjukvård, äldreomsorg och skolan.

Jag delar finansministerns åsikt att detta är viktiga verksamheter som måste fungera väl, men jag är inte lika säker på att vi redan idag får så god valuta för de hundratals miljarder som landsting och kommuner använder att den självklara kvalitetshöjaren är ännu större statligt stöd.

Idag lägger Borgkommissionen sitt förslag. Den leds av förre statssekreteraren Per Borg (S) och har stötts gemensamt av Timbro och vänstertankesmedjan Arena idé. Dess uppgift är att analysera välfärdens långsiktiga finansiering, där ökad effektivitet och produktivitet utgör viktiga delar. Innan Borg (Anders) skickar mer pengar till kommunerna bör han låta fördjupa Borgs (Per) arbete och göra en ännu noggrannare analys av hur vi får bättre valuta för pengarna. Reformutrymme behövs för att förbättra näringsklimatet, så att företagsamheten kan skjuta fart och jobben bli fler.