Ingen behöver väl tveka om att eurokrisen blir årets snackis i Almedalen. Oron för utvecklingen kommer att vara ett populärt tilltugg under veckans alla mingel, föranleda rynkade pannor på allehanda seminarier och utgöra bärande berättelser när partiledare dag efter dag äntrar talarstolen.
Och det är naturligtvis rätt; oerhört mycket står på spel för Europa i ekonomiskt, politiskt och socialt hänseende.
Men det är också fel. Det finns en påtaglig risk att Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven kommer att konkurrera på temat tryggare kan ingen vara än mitt eget partis väljarskara och med sitta-still-i-båten-politik. Det blir en avspegling av att alliansregeringen går på tomgång och den nye S-hövdingen fortfarande trevar sig fram. Men det politiken nu behöver är snarare en nytändning med fokus på vad vi kan göra alldeles på egen hand i Sverige för att stärka den ekonomiska och välståndsutvecklingen. Kort sagt: reformer. Och nu finns en pedagogisk samtalshandledning.
Sverige har blivit en fet katt är en ny bok av Stefan Fölster, chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Titeln anspelar på engelskans beskrivning av en person som har fått det riktigt bra och blivit trögrörlig på kuppen. Visst har det gått bra för Sverige under 2000-talet och visserligen är statsfinanserna vältrimmade men det går inte att leva på gamla segrar, är budskapet. Världen står inte stilla bara för att Sverige har drabbats av reformtrötthet.
Fölster pekar på reformerna under krisåren på 1990-talet som förklaring till att katten så småningom blev fet, men också på att alliansregeringen genomförde en rad reformer för att förbättra företagsklimatet under åren 2007 och 2008. Sedan dess har det gått mycket trögare. Den politiska viljan har sinat. Fokus har legat på krisbekämpning och trygghet.
I boken manar Fölster till en ny period av energisk reformpolitik med sikte på ett rejält förbättrat företagsklimat till 2020. Vägen framåt går längs fyra huvudspår:
• Ett effektivare och enklare regelverk med snabbare och mer rättssäkert genomförande.
• Konkurrensfrämjande åtgärder bland annat inom offentlig sektor.
• Sänkt skattetryck med 5 procent av BNP.
• Mindre strikt anställningsskydd för fast anställda.
Det är inte något ruggigt systemskifte som ligger dolt bakom förslagen. Skattetrycket skulle fortfarande ligga över OECD-nivå och anställningsskyddet anpassas till OECD-nivå. Att minska handläggningstiderna för miljötillstånd från dagens fyra år borde inte heller sätta skräck i någon. Detsamma gäller kompletterande reformområden som en bättre fungerande infrastruktur.
Fölster är inte ute för att skräckmåla Sverige som en framtida utmärglad sommarkatt, utan syftet är att få politikerna att ta ansvar för den feta katten.
Svenskt Näringslivs reformagenda ökar företagens möjligheter att utvecklas och tjäna pengar – detsamma gäller dock svenskarnas privatekonomi. Med en energisk reformpolitik uppskattar Fölster att tillväxten fram till 2020 lyfter från ungefär två till ungefär tre procent. För en familj med två barn skulle det då handla om en kassaförstärkning på 100 000 kronor per år. Det är de små talens välsignelse. Borde inte det bli en snackis i Almedalen?
