Ett smart och ambitiöst land ser till att göra sig attraktivt för smarta och ambitiösa människor. Ett osmart land gör sitt yttersta för att hålla dem ­borta. Sverige har varit ett väldigt osmart land.

På skattesidan fortsätter vi envist att hålla ­attraktionskraften nere. Visst finns en särskild, lägre ”expertskatt” på gästande nyckelmedarbetares inkomster. Men den tillämpas bara på några hundra personer om året och är undantaget som bekräftar regeln.

I normalfallet gäller ett destruktivt ­dubbelfel. Sverige har inte bara världens näst högsta marginalskatt utan tar också ut den i låga inkomstlägen. Staten talar ett språk som både utlänningar och svenskar kan förstå: Om ni vill ha god avkastning på utbildning eller företagande, åk någon ­annanstans! Lyckligtvis envisas många svenskar med att försöka här hemma i alla fall, men vår rekrytering av utländska toppkrafter lämnar åtskilligt övrigt att önska.

Ambitiösa människor från andra delar av världen än Europa har å andra sidan inte ens fått chans att pröva lyckan här och se svensk inkomstbeskattning i vitögat. De har överhuvudtaget inte varit välkomna. Regelverket har varit utformat för att motverka arbetskraftsinvandring och under lång tid har den varit minimal.

Till Sverige har man bara fått komma för att man har varit förföljd eller haft det svårt. Att man har kvalificerade kunskaper, värdefull erfarenhet eller stark vilja att hugga i och göra nytta har inte varit giltiga skäl. Den politiken har inneburit ett märkvärdigt slöseri och har säkert bidragit till trista schablonbilder av utlänningar som offer och bidragstagare.

I går beslutade riksdagen att ändra på det här och öppna Sverige för arbetskraftsinvandring. Alliansen och miljöpartiet gjorde god och gemensam sak.

Från den 15 december kan företag som inte hittar rätt kompetens i Europa rekrytera från andra håll. De behöver inte längre gå med mössan i hand till Arbetsförmedlingen och be om lov. Regeringen och mp bedömer klokt nog att arbetsgivare vet mer än myndigheter om hur behoven ser ut.

De som blir rekryterade får först uppehållstillstånd för två år, som kan förlängas till fyra år och som därefter kan bli permanent. Asylsökande som har fått nej får ändå chans att stanna ifall de har hunnit hitta och sköta ett jobb i ett halvår. Det öppnas en möjlighet att slå sig ned i Sverige för att driva företag. Lagen kommer mitt i ett svårt konjunkturfall, men den blir ändå värdefull från första dagen. Alla varsel till trots har en hel del företag svårt att hitta specialisterna som man behöver. Mitt i krisen finns öar av framgång.

Och som politisk signal är det klockrent: Vi tror på utveckling och växt och öppnar oss för att ge fler duktiga människor chans att hjälpa till.