Skatterna | Rena djungeln för medborgarna


I dag är första dagen på året som en normalinkomsttagare i Sverige får behålla sin inkomst. Fram till i går gick alla pengar till skatt. Enligt Skattebetalarnas förening har en normalinkomsttagare nu ägnat 218,5 dagar åt att jobba ihop sin löneskatt, inkomstskatt och indirekta skatter.

Svenskarna är ett konsumentmedvetet folk. Vi är inte bara noga med var vi handlar mat och kläder. Vi ser dessutom till att få en grundlig visning innan vi köper lägenhet och en ordentlig provtur innan vi köper bil. Men när det gäller skatten, hushållens största utgift, är det få som vet hur mycket de betalar eller ens har en uppfattning om vad de får.
I en Temomätning för några år sedan visar det sig att skatterna är högre än vad många människor tror. En normalinkomsttagare i Sverige betalar omkring 60 procent i skatt, men de flesta tror att det rör sig om närmare 40.

Detta beror bland annat på att många skatter är mer eller mindre dolda. Momsen varierar för olika varor och
tjänster, och många konsumtionsskatter syns inte när vi handlar. Dessutom är det få som inser att arbetsgivaravgiften i realiteten är en skatt på arbete.

När vi inte har koll på hur mycket vi betalar är det förstås oerhört svårt att veta om vi kan vara nöjda med vad vi får. Visserligen har röster höjts för en tydligare redovisning av vart pengarna går, men fortfarande är det upp till medborgarna själva att sätta sig in i finanserna. Detta är krångligt och i valet, där vi i högsta grad är konsumenter, är risken stor att köpa grisen i säcken.
Enligt SVT räknar regeringen med att vi i år betalar 450 miljarder i kommunalskatt som de enskilda kommunerna bestämmer över. Därtill kommer 678 miljarder i olika statliga skatter som moms, fastighetsskatt, bensinskatt, spritskatt, energiskatt och statlig inkomstskatt.

Av varje hundralapp vi betalar i statliga skatter går ungefär en femma till vården, en femma till försvaret och en femma till amorteringen på statsskulden. Utbildning får vi för sex kronor och arbetsmarknadspolitik går på nio kronor.
Det är således inte så mycket som går till det politiska mantrat vård, skola och omsorg. De riktigt stora beloppen, hela 40 kronor per hundralapp, går i stället till olika bidrag och transfereringar. Här ingår bland annat ”ekonomisk trygghet för familjer och barn” och ”ekonomisk trygghet vid handikapp och sjukdom”. Av varje hundralapp går 17 kronor till människor som inte är arbetsföra. Lika mycket som sammanlagt går till vården, utbildningen och försvaret.

Om det framgick tydligare hur mycket vi betalar och hur mycket vi får skulle det bli enklare för människor att göra rationella val. Dessutom skulle politikernas incitament att effektivisera många verksamheter öka. I dag misslyckas staten i flera av sina huvuduppgifter trots att vi betalar så mycket i skatt. Ett förslag är att avskaffa det nuvarande systemet där preliminär skatt dras direkt på lönen och i stället införa ett system där slutlig skatt betalas i efterhand. Då skulle medborgarna få ut hela sin lön och själva få ansvar för att betala in sin skatt.
Men politikerna vid makten har knappast något intresse av att kunskapen om skatterna och de offentliga utgifterna ökar. Då skulle människor troligen börja rösta som de brukar handla, genom att jämföra pris och kvalité på de varor och tjänster som bjuds ut.