Många svenskar gillar att grymta om EU. För vissa framstår unionen mest som en byråkratisk koloss utan mening, och ibland tycks till och med dåligt väder kunna skyllas slentrianmässigt på makthavarna i Bryssel. Kritiken är ofta orättvis. Men vissa delar av EU:s verksamhet får en i stället att undra varför föraktet inte är ännu större.

Fiskepolitiken är ett exempel. Den är inte bara ett miljöpolitiskt haveri utan också ett flagrant slöseri med skattepengar. Enligt siffror som Moderaternas Europa-parlamentariker Christoffer Fjellner redovisar på Brännpunkt 10/10 förstördes över 17 000 ton färsk fisk i Europa under 2009, i syfte att hålla priserna uppe. EU:s fiskeflotta är två till tre gånger större än vad fiskebeståndet skulle motivera, och den hålls under armarna genom enorma subventioner, som ibland kommer i rent tragikomiska former.

Enligt en rapport från sajten fishsubsidy.org lade EU 15 miljoner euro mellan 1994 och 2006 på att rusta upp hundratals fiskefartyg. Samtidigt gick ungefär tio gånger så mycket EU-pengar till att ta samma fartyg ur bruk av miljöskäl.

Det är frestande att skriva att den ena handen inte vet vad den andra gör, men det är värre än så. EU:s olika händer slåss emot varandra, och de gör det med våra skattepengar som vapen.

Under tiden fortsätter haven att dräneras: 47 procent av fiskebestånden i Atlanten och 80 procent i Medelhavet beräknas vara överfiskade (EU Observer 9/10). Det finns helt enkelt för många fiskare och för lite fisk.

I höst står EU:s fiskepolitik 2014–2020 på diskussionsagendan i Bryssel. Senast igår skulle frågan avhandlas i parlamentets miljöutskott, men omröstningen blev uppskjuten. Eldsjälar, som Moderaternas Fjellner och Miljöpartiets Isabella Lövin, kämpar hårt för att stoppa fiskepolitikens skattefinansierade miljöförstöring. Vissa förbättringar verkar bli av. Men motståndet är hårt från vissa kollegor, inte minst franska och spanska parlamentariker, som inte vill riskera att tappa röster från bidragsglada väljare på hemmaplan.

I den bästa av världar skulle subventionerna till fiskeindustrin helt ha upphört för länge sedan. Vi är tyvärr långt därifrån.