Ledare
Mellan de flotta middagarna hinner Tillväxtverket göra annat. Exakt vad detta något är, och varför det har blivit så, kan vara ett angeläget ämne att utforska. Ni som är lite äldre vet allt detta mycket bättre än jag. Ni som är lite yngre, häng med nu.
En statlig glesbygdsdelegation tillsattes 1977 efter initiativ från dåvarande industriminister Nils G. Åslig (Centerpartiet). Den skulle överse och rapportera om utvecklingen i Sveriges glesbygder, landsbygder och skärgårdar. 1991 ersattes den med Glesbygdsmyndigheten, med samma mandat, och ett kontor i Östersund med 35 anställda.
Samma år bildades Närings- och teknikutvecklingsverket, som i sin tur var en sammanslagning av Statens industriverk, Styrelsen för teknisk utveckling och Statens energiverk. Den nya myndighetens uppgift var att verka för fler företagsetableringar, ökad tillväxt i befintliga företag, främjande av näringslivets utveckling i särskilda stödområden och i övrigt verka för stärkt lokal och regional utvecklingskraft i alla delar av landet.
Vi rör oss fram till 1995, då Glesbygdsmyndigheten byter namn till Glesbygdsverket. Fortfarande samma mandat, förutom namnändringen ingen ändring värd namnet. Sex år senare gör Närings- och teknikutvecklingsverket likadant, och byter namn till Verket för näringslivsutveckling.
Till slut har vi två verk som bär namnen Glesbygdsverket och Verket för näringslivsutveckling (också kallat Nutek). Dessa två, tillsammans med en del av ett tredje verk, Institutet för tillväxtpolitiska studier, sammanstrålar år 2009 äntligen till det festligaste av alla verk – Tillväxtverket.
Det skulle, med några modifikationer, överta de ansvarsområden som de uppslukade verken tidigare ombesörjde. Vartill denna kavalkad av sammanslagningar och namnbyten egentligen syftar är en utmaning att lista ut. Hur som helst är det svårt att konstatera några effektivitetsvinster i form av smalare organisation eller bättre resultat.
2010 hade Tillväxtverket 350 anställda. Jämför med det lilla kontoret med 35 anställda i Östersund 1977. Sedan dess har antalet anställda i den privata sektorn knappt rört sig ur fläcken. Vilken tillväxt menar Tillväxtverket att det främjar, det svenska näringslivets eller sin egen?
