Stämmer det att kvinnors och mäns hjärnor är olika konstruerade?
- Ja, skillnaderna har varit kända i forskarvärlden sedan 1980-talet. Men kunskapen har förbigåtts med tystnad eftersom den har ansetts vara politiskt inkorrekt. Kvinnors och mäns hjärnor överensstämmer till stora delar, men åratal av väl belagd forskning, först på djur sedan bekräftad på människor, har visat att vissa bansystem och kretsar är olika. Ta något så fundamentalt som sexualakten, den förutsätter både ett hanligt och ett honligt beteende, initierade från hjärnan. Skillnaden bekräftas och förklaras med hjälp av bl a neuroanatomi och experimentella studier där testiklar eller äggstockar tagits bort på djur vid olika utvecklingsperioder.

Vilka skillnader i våra hjärnor betyder mest från ett könsrollsperspektiv?
- Hjärnan har mycket större betydelse för könsrollerna än vilket kön man har. Den av samhället understödda inställningen att kvinnor och män är och ska vara två separata grupper är alltså fel.
Många kvinnor, även mycket ”kvinnliga” sådana, har typisk manlig intelligens och beteende (varav cirka 80 procent ligger i generna), t ex fallenhet för abstrakt matematik.
Naturligtvis finns det också utpräglat ”manliga” män som har ett kvinnligt tänkande, liksom män som har mer ”moderskänslor” än sina födande kvinnor. Givetvis ska de männen få sina preferenser tillgodosedda, t ex om de vill vara hemma med barnen. På samma sätt som kvinnor med det mycket kvinnliga draget att vilja bli mammor och se barnen växa upp i trygghet ska få förverkliga det.

Vad säger du om vårens debatt som följde på Susanna Popovas bok Elitfeministerna?
- Det är underligt att Sverige har utvecklats till en fundamentalistisk stat där vissa vetenskapliga resultat inte
får nämnas. Men Popova har helt rätt.
Elitfeministerna är, som jag ser det, den lilla grupp kvinnor som befinner sig på den yttersta delen av normalfördelningskurvan, och vars hjärnor är mycket maskulina. De är maktlystna (som män) högljudda (som män), och ska pressa på hela samhället sina idéer och attityder. Eftersom de också är politiskt aktiva, och aggressiva (som män) törs ingen sätta emot.
Vissa feminister avfärdar din forskning som ”satansverser”. Vad kan det bero på?
- Den historiska bakgrunden, dvs kvinnors rädsla för att bedömas som sämre än män, parad med djup okunnighet och ovilja att tillgodogöra sig vetenskapliga fakta. Dagens vetenskap på området har kommit oändligt mycket längre än vad som gällde på den tid då hjärnvikten ansågs kopplad till intelligensen!

Själv tycker jag att feministdebatten och dess krav på millimeterrättvisa mellan könen har målat in sig i en återvändsgränd. Vad säger du?
- Debatten är rätt löjlig. Som individer är vi olika, vi vill och kan olika saker olika bra.
Millimeterrättvisa kan man bara tala om beträffande bin eller myror, där alla inbyggare är genetiskt identiska. Människor däremot är underbart olika och att försöka pressa på oss millimeterrättvisa för bara tanken till forna tiders Sovjet.

Vilka reformer tror du skulle underlätta livet just för kvinnor?
- Mer undervisning om vad kön egentligen är, att det sitter i hjärnan och inte i kroppen. Och bättre än att kvotera kvinnor till styrelseuppdrag är att söka den person som har bäst kvalifikationer sett ur både mäns och kvinnors synvinkel. Skattelättnader för hemnära tjänster vore en mycket bra reform. Ännu bättre var det förr då det krävdes praktik i hemmet inför vissa utbildningar. Att ha en praktikant som ”barnflicka” skulle vara det bästa alternativet, inte för alla men för många! Självklart också full ATP för hemmamammor och dito pappor. I längden sparar dessa enorma summor åt staten genom att forma tryggare och mer harmoniska ungdomar, med mindre psykiska problem.

Enligt RFV vill majoriteten
kvinnor inte dela föräldraledigheten lika med barnens pappor. Vet inte kvinnor sitt eget bästa?
- Jo, det är det de vet! De vet nog också att det sker fler olyckor med pappan hemma än med mamman, det finns statistik på det. Vi får heller inte glömma att kvinnor är däggdjursmödrar. Som alla däggdjur bär vi, föder, ammar och har huvudansvar för avkommans överlevnad under tidiga år. Detta är något som de flesta kvinnor upplever positivt, om inte samhället intalar dem att det är fel att känna så!
Nästa höst kommer du ut med en bok om hjärnans könsskillnader. Hur tror du den kommer att tas emot av jämställdhetsminister Mona Sahlin?
- Jag hoppas och tror att vi har så kloka politiker att de kan ta till sig informationen och använda den till kvinnors och mäns bästa. Genom att påpeka att kvinnor tillför kompetens och oliktänkande ger jag bättre skäl för jämställdheten, i stället för bara efterapa manligheten.

Till sist, en kanske lite udda fråga, men när jag låg i Lund noterade jag att tjejerna som läste
matematik som regel var mer plattbröstade än de som studerade t ex moderna språk. Var det en ren tillfällighet?
- Nej, det tror jag inte. Matematisk begåvning hör ihop med viss testosteronpåverkan under graviditeten, till denna graderade maskulinisering hör även mindre ”fruktbarhet”.
Förklarade Annica Dahlström, och gav mig anledning att fundera på varför jag i slutbetyg bara fick en tvåa i matte.