Riksdagens skatteutskott tillstyrker regeringens förslag i proposition 2008/09:Sku18 F-skatt åt fler . Under rubriken ”Propositionens huvudsakliga innehåll” kan man läsa:
”Propositionen innehåller förslag som underlättar tilldelning av F-skattsedel och gör det lättare att starta näringsverksamhet. Syftet är att fler ska få möjligheten att starta företag.”
Visst är det bra med förenklingar när det gäller att erhålla F-skattsedel, självklart. Men lika viktigt är att man samtidigt gör det möjligt att klara sig som F-skattande egenföretagare. Att de modiga som tar steget och startar eget uppgraderas till att bli lika mycket värda – i sociala förmåner och i pengar – som anställda. Vilket de långt ifrån är idag.
Det är obegripligt att ingen svensk regering, vare sig socialdemokratisk eller borgerlig, har orkat göra något för att förbättra de urusla villkor som råder för enskilda näringsidkare och som gör att de befinner sig i ett ständigt utanförskap.
Skattetrycket måste sänkas från nuvarande ca 65 procent till mer ”normala” 30–35 procent, så att egenföretagare kan försörja sig helt och hållet vitt. De ska kunna ta två veckors semester istället för ingen semester alls. De ska inte vara tvungna att jobba när de är sjuka för att deras sjukpenninggrundande ersättning vid sjukdom beräknas på nettointäkten, och de ska kunna vara föräldralediga på åtminstone liknande villkor som anställda.
Alliansregeringen har suttit vid makten i mer än två år och några förbättringar har inte skymtat än. I varje fall inte för enskilda näringsidkare, alltså egenföretagare utan anställda, som kanske skulle kunna anställa om villkoren tillät det.
Det finns 965 987 registrerade företag i Sverige (SCB, okt 2008). Drygt hälften av dem, 550000, är enskilda firmor. De flesta är dock antingen vilande eller fungerar som små sidoverksamheter för folk som har lönejobb. Bara cirka 240000 personer (SCB, 2006) försörjer sig – eller försöker försörja sig – som enskilda näringsidkare. Varför?
”Jag tänker på arbetet hela den vakna tiden, oftast 18 timmar per dygn. Det är omöjligt att få en inkomst som står i proportion till min arbetsinsats när det gäller hantverksarbeten. Återstår då att på eventuell fritid arbeta utan kvitto för att dryga ut inkomsten. Detta är dock bedrägligt och knappast så lönsamt som folk tror eftersom alla utgifter man har vid svartarbete måste betalas med vita pengar. Då minskar ju utrymmet för löneuttag och nettot blir inte så stort som det ser ut vid en första titt.” Så säger hantverkaren Bertil som vill slippa arbeta svart.
Den 16 december utsåg näringsminister Maud Olofsson Stig von Bahr till ordförande i Regelrådet. Rådet ska granska utformningen av förslag till nya och ändrade regler som kan få effekter av betydelse för företagen. Med tanke på att det först nu, två år in i regeringsperioden, har inrättats ett regelråd och att det kommer att arbeta ända fram till slutet av år 2010, så brådskar det verkligen med att näringsministern också inrättar ett Försörjningsmöjlighetsråd som ska se över hur villkoren för de allra minsta företagen, de enskilda näringsidkarna, kan bli sådana att de slipper leva i utanförskap.
Merit Wager är översättare och fri skribent.
