I tisdags beslutade den franska nationalförsamlingen att förbjuda slöjor som burka och nikab på allmän plats. Senatens godkännande återstår, men mycket talar för att lagen blir verklighet.
Det är ett sorgligt beslut. Det har jag skrivit förut och varje gång genererar det mejl från människor som förklarar för mig hur de uppfattar en burka, vilken betydelse de läser in i en nikab.
De berättar också väldigt mycket om islam för mig. Väldigt mycket.
Ibland har de objektivt sett rätt i enskilda påpekanden. De skriver om fattigdom i muslimska länder, om religiösa diktaturer, långsamma ekonomiska och sociala framsteg och om kvinnoförtryck. Det är inte osant. I FN:s Arab Human Development Report har sambanden mellan svag ekonomisk utveckling och kvinnors ställning i Mellanöstern påtalats i åratal och rekommendationen är ständigt densamma: jämlikheten mellan könen måste öka. Framsteg sker inte när halva befolkningen bromsas eller förtrycks.
Allt detta skriver de till mig, och konkluderar sedan att vi inte stillatigande kan låta dylikt förtryck bli vardag i Europa. Något måste göras. Västliga värderingar, frihet, demokrati och sekularism måste värnas. Fötter måste sättas ner. Saken är dock den att här slutar de – helt – att ha rätt och övergår i att vara irrationella och ologiska. Det franska beslutet är nämligen varken frihetligt, demokratiskt eller sekulärt. Det är alla dessa värdens motsats.
Med liknande resonemang om att kvinnors värde villkoras av hur de klär sig välkomnar Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson det franska beslutet. Även här klingar argumentationen tom, när de värden man säger sig försvara, värnas genom att de överges.
Åkesson har emellertid fler argument på lager och pekar även på de heltäckande slöjorna som en ”potentiell säkerhetsrisk”, exempelvis när terrorister har utnyttjat den anonymitet en burka ger.
Men att förbjuda plagget för att det missbrukats vid enstaka tillfällen är ett skralt kryphål.
Den här diskussionen gäller heller inte ett generellt maskeringsförbud av säkerhetsskäl eller vad som är mer eller mindre lämpligt för vissa yrken och arbetsplatser. Det handlar om att förbjuda folk att klä sig som de vill när de traskar över torget en helt vanlig vardag. Det borde vara orimligt i ett land som värdesätter demokrati och frihet.
Själv ogillar jag heltäckande slöjor. För mig är ett tvång eller krav på att kvinnor ska skyla sig stötande. Men det vore ett hyckleri av rang om jag valde att motarbeta ett orimligt tvång med ett annat, lika orimligt och statligt, tvång från andra hållet.
Hur ska man då förstå att Åkesson frångår de värden han säger sig försvara? Tja, det är väl som med terroristen i burkan. På ytan förespeglas vi ett fromt värnande av värden, därunder finns andra syften.
