Fluffigt och substanslöst. Så beskrev Statskontoret utvecklingen av det nätverksbaserade försvaret. Försvarsmakten försvarade sig med att nätverket till sin natur var fluffigt och att det också gjorde att kostnaderna inte gick att beräkna. Ledningsinspektören konstaterade entusiastiskt:
”Det finns ingen början och inget slut utan detta är en resa.”
Året var 2005. Förra året drog regeringen i nödbromsen, men Högkvarteret kör sitt eget race med en gemensam lägescentral för stridsledning (GLC/NOC). Rubbet ska in i en lada på ett fält utanför Enköping.
I en granskning som Försvarets materielverk (FMV) har gjort sågas GLC/NOC jämns med fotknölarna. I Systemstöd GLC/09-11, Bilaga 1 kläs projektet av ned till sista strumpan. Som ett eko från Statskontorets fluff konstaterar FMV att det underlag som Försvarsmakten lämnat inte duger. Inte minst gäller det ekonomin i projektet, som har anförts som en stor vinst.
FMV radar upp risk på risk med GLC/NOC och landar i en modell som istället bygger vidare på nuvarande system.
Försvarsminister Tolgfors har sagt ja till att Försvarsmakten får fortsätta avveckla nuvarande system, men reserverat själva beslutet om GLC/NOC för regeringen. I praktiken måste det tolkas som klartecken för GLC/NOC och ett steg ut i ett stort tomrum.
Varför inte lägga korten på bordet? Det verkar omöjligt att få svar på om det redan finns ett beslut om nedläggning av stridsledningen i Hästveda, än mindre att få se Försvarsmaktens underlag för det som Tolgfors beskriver som en rationell besluts process.
Vad vi vet är att flygtidsproduktionen redan är reducerad till 80 procent och om Hästveda tas ur bruk beräknas den, enligt mina uppgifter, den sjunka till 35 procent. Det kommer att sätta den svenska incidentberedskapen ur spel.
Är det något som ÖB Sverker Göranson eller försvarsminster Tolgfors verkligen vill ha på sitt CV?
