Foto: Claudio Bresciani/SCANPIX
Bokstavligt talat. Det tillagades i SVT:s Landet brunsås, men inslaget fick klippas bort efter protester. Lika så bra. Det hade varit makaber familjeunderhållning.
Programmet tar annars upp matens kvalitet på ett humoristiskt sätt. Men det finns ett problem med alla dessa debattörer som vill intressera oss för matens kvalitet. Även om syftet nog är det motsatta, bidrar de till ett teknokratiskt sätt att förhålla sig till mat. Där begrepp som hållbarhet, tillsatser, näringsinnehåll och genmodifiering är viktigare än hur maten smakar. Vem blir sugen på handgjord korv när man får höra vad den fabriksgjorda innehåller? Snarare tappar man matlusten.
Annette Kullenberg resonerar (Expressen 5/3) om varför machomännens kokböcker blir sådana storsäljare. Kanske beror det på det laboratorieartade synsätt som svenska myndigheter är betydligt större orsak till än matindustrin.
Redan 1984 hävdade Direktörernas kokbok (Timbro) att Sverige inte riktigt frigjort sig från sitt lutheranska arv och dess produkt, Socialsveriges restriktioner och regler. En kokbok med Wallenbergare, ål och ripa tillagad av näringslivstoppar måste ha varit kontroversiell.
Ungefär som när Per Morberg 25 år senare plockar upp en tappad biff från köksgolvet och slänger den i en fräsande stekpanna. En revolutionär handling i all sin enkelhet.
