He’s making a list. Checking it twice. Gonna find out who’s naughty or nice. FRA is comin’ to town...
En lämpligare julsång att gnola på än amerikanska julklassikern Santa Claus is coming to town var det svårt att tänka sig i måndags.
Och nog var det ganska självklart att promemorian med förändringarna i lagen om signalspaning i kabel smögs fram på försvarsdepartementets hemsida just då, framåt eftermiddagen. Det är lite av en tradition när det kommer till signalspaningslagar. Sist det begav sig var det också något dygn kvar till jul när den dök upp.
Så är det med obekväma lagar. De tassar fram två dagar före en långhelg, när klockan närmar sig fem. Man kan tycka att det är ett tröttsamt och ganska genomskinligt knep. Dessutom fungerar det sannolikt dåligt när det kommer till lagar så omdiskuterade som signalspaningslagen. Även om den hade langats fram klockan tolv på nyårsnatten hade det inte gått många minuter förr-än de första bloggposterna och korslänkningarna var publicerade. Inga strategiska knep i världen håller ett starkt intresse borta.
Någon julklapp är det inte. Så rara ord spiller vi inte på en lag som i allt väsentligt är en otrevlig företeelse. Men, det förefaller lyckligtvis inte vara någon julörfil heller. Tvärtom, verkar regeringen, precis som Birgitta Ohlsson sade till TT på måndagen, ha varit ”lojal med överenskommelsen” från den 25 september. Vid en snabb genombläddring ser det onekligen ut som att alla de 15 punkterna är på plats.
Helt lugn kan man emellertid inte känna sig. Turerna kring lagen har varit så många och så snåriga att regeringen inte kan förvänta sig någon omedelbar tillit i frågan. I hanteringen har man helt enkelt inte gjort sig förtjänt av tillit i den här frågan.
Debatten om FRA-lagen har varit hård och den myckna kritiken har tveklöst drivit fram förändringarna till det bättre. En annan bidragande orsak till att regeringen till slut gav sig är att Centrum för Rättvisa anmälde signalspaningslagen till Europadomstolen för att den inte var förenlig med Europakonventionen.
Det var med dessa fnurror i åtanke som regeringen tog sig an ändringarna.
Nyligen lämnade en enig Grundlagsutredning sitt förslag. Det blev ingen författningsdomstol, men väl ett antal komponenter som stärker medborgarnas rättigheter i dylik riktning. Att uppenbarhetsrekvisitet tas bort innebär till exempel att domstolarna ges rätt och möjlighet att underkänna lagar som strider mot grundlagen även i fall där felet inte är uppenbart. FRA-debatten har med icke önskvärd tydlighet visat att det emellanåt dyker upp ett behov av att pröva nya lagar mot grundlagen.
I ljuset av den lärpengen är det ganska konstigt att de skarpa FRA-kritikerna inom v och s inte har ändrat sin negativa inställning till dylika prövningar.
Precis före jul är inte optimalt, men det är ändå bra att man hann färdigställa promemorian före årsskiftet. Likaså är det skönt att det blir en ordentlig remissrunda den här gången – att jämföra med de gamla planerna, innan kompromissen i september, då ändringspunkterna var tolv och remissinstanserna bara skulle ges två ynka veckor att granska förslaget.
Nu får de mer tid på sig att tycka till. Den 27 februari vill regeringen ha svar från berörda myndigheter. Från många andra lär svaren komma långt tidigare.
