Det handlade inte om någon privatisering med kapitalistiska motiv – vi ville att vår välfärdsstat skulle vara tillgänglig i framtiden, förklarar den blide mannen framme vid podiet. Han heter Ab Klink, och är tidigare sjukvårdsminister i Nederländerna. Men man kan lika väl kalla honom för framtiden personifierad.
Han är mannen bakom den reform som gjorde Holland till föregångsland när det gäller finansiering av sjukvården. Hans torra PowerPoint-presentation här i Visby visar vart vi med stor sannolikhet är på väg och vilka nya frågor som vi kommer att möta.
För även i Sverige blir befolkningen allt äldre. Relativt färre arbetande händer ska bära upp vården, och kvalitetskraven stiger. Som Sveriges Kommuner och Landsting har varnat för kan detta leda till en utgiftsexplosion – man har flaggat för att det skulle behövas en skattehöjning på 13 kronor för att vården skulle kunna klara av framtidens krav med dagens finansieringsmodell.
2006 införde Nederländerna obligatorisk privat sjukvårdsförsäkring. Förenklat uttryckt är försäkringsbolagen tvungna att erbjuda den, och medborgarna är lika tvungna att teckna en (den som inte själv har råd får bidrag från staten).
Konkurrensen mellan försäkringsbolagen leder till en bättre marknad för vårdtjänster, precis som det fungerar i andra branscher. Staten reglerar så att priset på försäkringen hålls på en nivå som medborgarna kan hantera, och styr så att bolagen inte kan välja bort extra vårdkrävande kunder.
I stort har det fungerat som tänkt, berättar Ab Klink. Kostnadsutvecklingen är under kontroll, samtidigt som flaskhalsar och köer inom vården försvann. I själva verket har sjukvården blivit så tillgänglig att överbehandling och onödig vård blivit det stora problemet. Utmaningarna för Nederländerna handlar nu om att hitta metoder för att få vård- och försäkringsbranschernas aktörer att fokusera mindre på att öka volymerna, och jobba mer med innovation och kvalitet.
Nederländernas 16 miljoner invånare vårdas nu av 100 sjukhus, 16000 specialister och 8000 allmänläkare genom 11 försäkringsbolags försorg.
Stater är olika. Nederländerna hade redan en utbredd vana vid privata vårdförsäkringar. I Sverige är det en växande men ung företeelse: en dryg halv miljon svenskar har i dag privat sjukvårdsförsäkring.
Den holländska modellen går förstås inte att överföra till Sverige oförändrad, och inte heller i Nederländerna är den färdigutvecklad. Men det är i den riktningen vi kommer att gå.
När Vänsterpartiets Lars Ohly i går istället presenterade sitt förslag om vårdplatsgaranti under parollen ”världens bästa sjukvård, utan privata vinster” blev det ännu mer tydligt att det är den svenska högern som kommer att rädda välfärden.
