När kronprinsessan Victoria fyllde 30 år fick hon i gåva av regeringen inte ett konstverk, eller en titel, eller ens ett mindre slott. Hon fick en platt-tv. Och även om apparaten var avsedd för tjänsterummet säger det något om våra nyligen valda företrädare. De är medelklass. Och de skäms inte för det.
Den som vill begripa denna viktiga faktor i Alliansens valseger ska lägga den 6:e augusti 2005 på minnet. Det var då Expressens lika uppburna som föraktade krönikör Linda Skugge publicerade texten ”Moderat för att överleva” och för år framöver ändrade bilden av vilka människor som röstar moderat. Plötsligt blev det uppenbart vad Fredrik Reinfeldts omstöpning från borgerlighet till medelklass hade betytt. När Linda Skugge definierade sig som ”modde” såg man inte bara att Reinfeldt accepterats av den opportunistiska medie- eliten men också att han vunnit slaget om mitten.
Då Linda Skugge startade sin blogg i maj 2005 blev genom- slaget enormt, så det är inte svårt att se varför den nu ges ut i bokform. Blogg 2005–2007 (Pocketförlaget) är 558 sidor korta anteckningar för språkpurister att avsky. Som historiskt dokument är det dock relevant. Hon är ingen Herodotos, men ändå.
Skugge är en förnyare – hon har nominerats till Stora Journalistpriset just i kategorin Årets förnyare – både på det språkliga och det tematiska området. Det är ändå tydligt att hon arbetar i en tradition av kvinnoberättelser. I den ena stunden framstår hon som en Kerstin Thorvall för Kista Galleria, i den andra en Anna Wahlgren för ADHD-generationen. Och precis som de är hon hatad, men alltid folkligt förankrad.
Skugges storhet ligger i, som tidigare påpekats, att hon mer än någon annan lyckas identifiera sig så totalt med de olika livsfaser hon genomgår, och att hon sedan förmår förmedla detta till sina läsare på ett gripande, eller i alla fall provocerande, sätt. Att läsa Skugge blir som att ha tillgång till en förfinad Temo-mätning av vad som rör sig i radhusområdena.
Här beskrivs medelklassens Sverige idag: radhuslivet i förorten, vårdcentralens bristande service, bilen som livsnödvändighet, skattebetalarens ilska mot bidragsfuskare, glädjen över ett nyöppnat köpcentrum i närheten. Och här återfinns läsarbrev om skolor som snålat in på tvål på toaletterna, flickor som skär upp sina armar och inte får hjälp av psykvården, rektorer som inte har pondus nog att motarbeta mobbning – kort sagt välfärdsstatens misslyckanden. Och omedelbar respons på samhällsdebatten.
Hade Göran Persson följt Skugges blogg istället för att lyssna på statyerna utanför Sagerska hade han kanske anat vartåt det blåste.
Det finns förstås ingen anledning att tro att Linda Skugge kommer att vara lackmuspapper även vid nästa val. När den valrörelsen är här har hon gått vidare till något annat. Men som fond till Fredrik Reinfeldts första val- seger är det givande.
Jag har inte sett om Linda Skugge skrivit om Victorias platt-tv. Men jag gissar att hon skulle tycka att ”Vickan” ska vara tacksam över en så fin present.
