Det är länge sedan nyfikenheten på Centerpartiet var så stor som efter valet av Annie Lööf som splitterny partiledare.
Den handlar inte om huruvida hon är vuxen uppgiften, utan om hennes bakgrund och personlighet ska leda till en nytändning och ge ett piggare svar på frågan: Vad är Centerpartiet?
Inför entusiastiska stämmodeltagare höll Lööf i går sitt jungfrutal som partiledare. Hon skapade avstånd mot andra som trängs i mitten (excelarkpartiet och högskattepartiet) men var också väldigt grön. Nya väljare ska hämtas från M, S och MP. Hon utlovade också en högra profil i Alliansen. Centern ska bli modigare.
I sitt avskedstal i fredags beskrev Maud Olofsson Centern som ett grönt socialliberalt parti. Det är också den färdriktning – men med individen som tydlig ledstjärna för politiken – som Lööf pekade ut när hon bjöd in stämmodeltagarna till en ”framtidsresa”. Resan ska präglas av ett farväl till Jantesverige, grundtrygghet via det offentliga och ett sprudlande entreprenörskap. Det ska finnas möjligheter för alla att växa. Hela Sverige ska förstås också leva.
Jag gillar uttrycket ”ta-sig-för-samhet”. Lööf återkom också gång efter annan till det lilla barnets ivriga: Jag kan själv. När framtidsresan nu ska börja gäller det dock för C att inte fastna i Alfons Åbergs berömda ord: ”Ska bara”. Inte minst finns det skäl att resa den varningen när det gäller kärnkraften.






