Uppdrag granskning har hamnat i blåsväder. Sveriges Televisions flaggskepp i avslöjarbranschen är en rent kvinnofientlig arbetsplats. I alla fall om man ska tro de kvinnliga reportrar som genom åren har flytt redaktionen.
Intervjuerna och berättelserna i senaste numret av grävorganet Scoop är en orgie i osakliga löneskillnader, systematisk nedvärdering av kvinnors specialistkunnande och egotrippade machomän som snabbt och oblygt gör kvinnors idéer och grävuppslag till sina.
Enligt Ulla Danné (idag på TV4:s Kalla fakta) ”har grävredaktioner (bland annat Uppdrag gransknings) blivit biologismens och särartsfeminismens utpost i journalistiken”.
Danné har förresten ett förflutet som grävare på SvD. 2003 kammade hon och tidningens Björn Hygstedt hem Stora journalistpriset i klassen Årets avslöjare.
Som sagt, Scoop är ingen munter läsning. Allra minst för projektledaren Nils Hanson och hans mesta samhällsförbättrare Janne Josefsson och Hannes Råstam. Programmets affärsidé bygger på hög moralisk svansföring, starkt rättvisepatos och en evig kamp mot diskriminering och överhet. Uppdrag gransknings hela varumärke lär knappast stärkas av vittnesmålen om att redaktionen är en bastion för mansgrisar.
För egen del deppar jag inte särskilt över det. Däremot undrar jag om förtryck i form av maktspråk och förminskning av människors kompetens och värde, i Uppdrag gransknings fall av kvinnors grävförmåga, verkligen har med biologism och särartsfeminism att göra. Jojo, i Scoop hävdar Nils Hanson att manliga grävare till skillnad från kvinnliga inte drar sig för att utkräva ansvar, eller för att använda tuffa arbetsmetoder (typ dold kamera). Dumt sagt, visst.
Men skulle någon komma på tanken att beskylla exempelvis Mona Sahlin för att vara biologist och särartsfeminist därför att hon förklenande kallar sin partiledarkollega Maud Olofsson för ”bäverkvinnan”? Eller därför att Sahlin i sitt installationstal förra helgen förminskade moderaternas partisekreterare (Per Schlingmann) genom att låtsas osäker på hans efternamn?
Och vad ska man säga om valberedningens utkast till Feministiskt initiativs nya styrelse? En enda man är på förslag till den 15-hövdade styrelsen som väljs i helgen. Luktar det biologism och särartsfeminism?
Notera också regeringens egen jämställdhetsenhet. Där har JämO försvarat den rungande kvinnodominansen med att det handlar om kompetens.
Sammanfattningsvis. Det förvånar mig inte om Uppdrag granskning är en knepig plats för kvinnor att jobba på. Men som så ofta handlar det nog om brist på respekt för andra människors lika värde och rätt. För mig är det sjufalt värre än om grabbarna på Uppdrag granskning smyger med att de är särartsfeminiser.
