Ingen gymnasieutbildning – inget jobb. Så gör läxorna och försök bita ihop de tre år som gymnasietiden varar och det ska gå dig hyggligt väl här i livet, i alla fall jobbmässigt.

Det måste ändå sägas vara ett juste kontrakt som erbjuds blivande förstaringare: Å ena sidan krävs en inte alltför betungande insats från elevernas sida, å andra sidan ges rimliga framtidsutsikter till dem som fullföljer sin utbildning och tar examen.

När Magdalena Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson för (S), i går presenterade ytterligare ett utbildningskontrakt som ska erbjudas dem som ”brutit” det tidigare, gymnasiekontraktet, var det snarare anslaget än innehållet som var nytt.

Utbildningskontraktet är ett kommunikativt russin i Socialdemokraternas vårbudgetmotion och handlar i kronor om två miljarder. Russinet finansieras med en höjning av arbetsgivaravgifterna för unga och något klingar bekant i växlingen skattehöjning och ”bidragsbreddning”.

Bekant känns också den del av S-förslaget som Andersson kallar trainee-jobb. Tanken är att företag ska ges bidrag när de anställer arbetssökande unga som ”uppfyller vissa kriterier”. Ett riktat stöd för att företag ska anställa personer för att de är arbetslösa, inte för att de har den särskilda kompetens som företagen behöver. Tågordning för S blir då skattehöjning för företag som anställer unga, för att sedan ge samma företag bidrag när de ordnar trainee-anställningar.

Bidragsränderna går inte riktigt ur hur ivrigt Andersson och Löfven än rattar för att styra undan varje beskyllning om bidragslinje och kravlösa pengaregn. Iförra veckans debattartikel om anställningsbarhet ( DN 17/4) betonade S det personliga ansvaret att utvecklas och utbildas för att hitta sin plats på arbetsmarknaden liksom statens rätt att ställa krav på dem som lyfter någon form av understöd. I går high lights från S kommande vårbudgetmotion.

När detta är skrivet och kommenterat, finns all anledning att fråga sig om de särskilda insatserna för att sänka kostnaderna för att anställa unga arbetslösa inte har nått vägs ände. I Agenda (22/4) nämnde Moderaternas nytillträdda partisekreterare Kent Persson, lite i förbifarten men dock, att det kanske behövs ytterligare sänkningar för att politiken ska få avsedd effekt.

Mot bakgrund av att kostnaden för en anställd med halverade socialavgifter och särskilt anställ- ningsstöd är 2589 kronor (för 16500 kronor i bruttolön) och att företagen trots detta beskriver att de har svårt att hitta rätt personal, är det tveksamt hur långt Perssons funderingar kan nå.