ör bara sex år sedan utsågs Haninge, söder om Stockholm, till landets sämsta skolkommun. 42 procent av eleverna gick ut nian utan fullständiga betyg. I Skolverkets inspektioner fick kommunen ändå godkänt. Den rådande dogmen var att låg socioekonomisk status, som i miljonprogramskasernerna i Brandbergen, ursäktade låga prestationer.

Några år senare har andelen elever med fullständiga betyg ökat. Läsförmågan i årskurs ett har ökat från 60 till 93 procent. I en skola i just Brandbergen steg andelen treor som klarar matten från 29 till 96 procent. Haninge ligger idag över rikssnittet.

Hur gick det till? När Sveriges kommuner och landsting (SKL) i vintras lyfte fram Haninge som en av Sveriges mest framgångsrika skolkommuner sade chefen för utbildningsförvaltningen, Mats Öhlin, att det handlar om synsätt och inte om pengar: ”Vi har vad vi behöver av resurser i Sverige.”

Haninge, sedan 2006 styrt av Alliansen (med Miljöpartiet), har ratat flumskolan och jobbar nu utifrån tanken att alla elever, fattiga som rika, ska med. Raka kunskapskrav följs av tydliga kunskapsuppföljningar.

Och Haninge är berett att kämpa för sitt synsätt. I höstas slogs man i länsrätten, och vann, för möjligheten att ge skriftliga omdömen – ”betyg” – även till sexåringarna i förskolan.

Sverige har i decennier levt i villfarelsen att höga krav och tydliga utvärderingar genom betyg slår ut de svaga. En rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) igår underströk det felslutet.

IFAU har mätt vad som hände dem som gick i skolan under 1970-talet, då betygen i låg- och mellanstadiet successivt avskaffades i Sverige. IFAU finner att barn till lågutbildade drabbades, att flickor drabbades, men att söner till akademiker gynnades.

Betyg ger rättvisa åt dem vars insatser annars nedvärderas.

De rödgröna är oense om de ska behålla betygen från sexan, som Alliansen kämpat fram. MP och V är emot. De skriftliga omdömena från årskurs ett skulle de dock skrota, har de lovat.

Socialdemokraterna borde lära av Haninge. Där har partiets man, Robert Noord, varit pådrivande i Haningemodellen. Han kan, säger han, tänka sig betyg i ettan.

Han vet, för han har sett med egna ögon, vilka som tjänar på hårda kunskapskrav och tydlig kunskapsutvärdering. Barnen från Brandbergen, Haninge.