Att köra bil är frihet.
Foto: Yvonne Åsell
För Sveriges Television tycks det vara uppenbart vems fel det är ”om klimatet går åt pipsvängen”. Det är människornas som handlar på Ica Maxi och okynneskör dit med – olycksbådande orgelmusik – bil. I det senaste avsnittet av Uppdrag granskning (2/12) gick en tevereporter omkring på snabbköpets parkeringsplats och frågade barnföräldrar varför de inte hellre kånkar hem sina matkassar på kollektivtrafiken.
Bilåkandet identifierades som ett av de allvarligaste miljöhoten. Det är en åsikt som blir alltmer populär. Därmed kommer även fler och fler politiska förslag som syftar till att inskränka bilismen. Även resande i allmänhet ska försvåras. Men någon som faktiskt har modet att hålla emot och vill nyansera debatten är miljöminister Andreas Carlgren.
I Uppdrag granskning gjorde han klart att resande i grunden är någonting gott. Problemet är inte att människor tar bilen. Det är bilparken som är omodern. Men eftersom tekniken utvecklas går det bra att fortsätta bygga vägar som underlättar framkomsten, trots att till exempel Vägverket vill halvera trafiken.
I dessa dagar är det som att svära i kyrkan. SVT:s intervjuare ger mycket riktigt ifrån sig ett litet upprört tjut. Igår lät också Miljöpartiets Karin Svensson-Smith hälsa att hennes förtroende för Carlgren är på bottennivå.
Det är ett omdöme som miljöministern borde bära om halsen som en hedersmedalj. Svensson-Smith tillhör klimatdebattens ytterlighetsröster. Hon tycker bland annat att stora delar av det svenska inrikesflyget kan avvecklas.
Men inte bara Carlgren drar en lans för resandet. Tankesmedjan Timbro lanserar i dagarna pamfletten Far och flyg! Hur resor förändrar världen, skriven av Maria Rankka, Anders Ydstedt och Fredrik Johansson.
Det är ett principiellt försvar för fri rörlighet. Mobiliteten, skriver författarna, är en omistlig del av det öppna samhället, den civiliserade kulturen. Och att röra på sig är en inte helt obetydlig del av vad det innebär att vara människa.
Dessutom är resandet ett av den moderna ekonomins viktigaste smörjmedel. Utan obegränsade fysiska kontakter, inom och mellan länder och marknader, stannar affärerna av.
Den lilla skriften går med rätta också hårt åt resandets motståndare, som ger exempelvis vanliga bilister skuldkänslor och pekar ut dem som miljösyndare. De flesta av oss tycker om att resa och vi är inte någon svaret skyldiga om varför.
En Demoskopundersökning som refereras av Timbro på debattsajten Newsmill (30/11) visar att inte minst Miljöpartiets sympatisörer tillhör denna grupp reseglada människor. Uppenbarligen går det alltså utmärkt att förena omsorg för miljön med stor rörlighet.
Det är bara i fundamentalistens värld som de två står i motsättning.






