Ett sunt tecken, skrev Centerns Annie Johansson på sin blogg när riksdagskollegan Fredrick Federley annonserade sitt intresse för en plats i partistyrelsen i ett framtida centerparti. (Expressen 17/3)
Själv är Annie Johansson tippad som favorit till posten som partiledare den dagen Maud Olofsson kliver av. Johansson har också lett arbetet i den valanalysgrupp som bland annat landade i rekommendationen att Centerpartiet bör sikta på att bli det mest transparenta och öppna partiet – en ambition som äger särskilt stor aktualitet nu, när Socialdemokraternas slutna processer blivit hårt kritiserade.
Vägen fram till Håkan Juholt har som bekant kantats av rykten och intriger. Mången socialdemokrat har önskat sig ett öppnare förfarande nästa gång. Ledarsidans uppmaning till Mikael Damberg att utmana Juholt och låta S-kongressen bestämma lär inte bli verklighet, men det vore välkommet om borgerlighetens gröna parti gick i det vänstergröna Miljöpartiets fotspår och lät medlemmarna välja och forma partitoppen.
Federleys initiativ är således ett steg i rätt riktning och det var fler än Annie Johansson som välkomnade det. Riksdagskollegan Johan Linander kom med glada tillrop och stödde Federleys kandidatur. CUF-ordföranden Magnus Andersson var positiv och efterfrågade mer fart i förnyelsearbetet även han.
Ett antal c-märkta ledarsidor har också anslutit sig – exempelvis menar Hudiksvalls tidnings Fredrik Jarl att den process som Federley påbörjar bör fortsätta och då ”handla om vem som ska leda partiet framöver”.
Liknande tongångar hörs i Norra Skåne och Skånska Dagbladet (webben 17/3) där Johan Hammarqvist välkomnar ambitionen att söka nya former för politiskt arbete och engagemang: ”Tar Centerpartiet Federley på orden blir man först. Det vore välgörande för ett parti som inte gjort så bra ifrån sig på sistone.”
Det är ett viktigt perspektiv. I takt med att det politiska engagemanget förändras måste partierna också förändra sig. Blir valberedningars möten med distriktsordföranden ens representativa för morgondagens medlemskår om hälften av den bloggar ut sina åsikter snarare än ventilerar dem på distriktets möten med fikapaus? Centerpartiet vill decentralisera sin organisation, men hur decentraliserar man partier när centrum och periferi har flera dimensioner?
Det är alltså tydligt att många håller med Federley i hans ansats. Vad C-ledaren Maud Olofsson anser återstår emellertid att se. Själv ägnade hon gårdagen åt att fira tio år på partiledarposten och ville inte kommentera de puttrande förnyelsekraven.
”Jag lever i nuet”, sade hon till TT. ”Just nu är det roligt och jag har medlemmarnas förtroende, och det räcker för mig.”
Det stämmer säkert. Men hur länge räcker det för partiet?
Nästa år håller Centerpartiet extrakongress. Om medlemmarna vill förnya och förändra – och göra det genom en öppen process – börjar det faktiskt bli dags att starta den processen.
