Först, så att det inte föreligger några som helst oklarheter på den punkten: De människor som söker asyl i Sverige och som har behov av skydd ska få det.

Men asylhanteringen har mer eller mindre havererat. Bland annat har cirka 17000 asylsökande stannat i Sverige trots avvisningsbeslut. Sverige fortsätter att hysa dem, samtidigt som det blir allt svårare att hitta någonstans att placera de cirka 800 nya asylsökande som anländer varje vecka.

I åratal har Migrationsverket känt till att irakiska pass har utfärdats på falska grunder och varit lätta att köpa för några hundra dollar. Både Migrationsverket och polisen känner till att uppemot en kvarts miljon svenska pass har anmälts stulna och förkomna. Många av dem har sedan använts både en, två och sex gånger av människor för att ta sig till Sverige. En man har fått ut tolv nya svenska pass på sex månader!

Handlingar går att köpa, människor går att muta. Och svenska myndigheter känner till allt detta. Som en jämförelse kan nämnas att i Finland anmäls 7000 finska pass som förkomna årligen. 2000 blir återfunna, det slutgiltiga antalet är 5000. Alla pass makuleras i passregistret och kan inte användas över Schengenområdets yttre gräns.

I Flen har Migrationsverket startat ett projekt där man på 14 dagar ska bevilja irakiska asylsökande uppehållstillstånd. Med EU-bidrag och medel från staten ska 5000 ”enkla och klara ärenden” särbehandlas.

Vet de som sitter och fattar 14-dagarsbeslut att man i till exempel Syrien kan köpa vilken typ av resehandlingar man vill: svenska pass, irakiska G-pass, utomeuropeiska pass med stickers som visar att innehavaren har uppehållstillstånd i ett EU-land etc. Falska körkort och andra id-handlingar som kan användas som grund för att söka pass i falska namn går tretton på dussinet. Den som lyssnat på serien ”Det andra Migrationsverket” i Kaliber i P1 inser att de ”enkla” ärendena kanske inte är så många. I hela Mellanöstern vet man att Sverige är ett av få länder i världen som inte klarar att kontrollera mer än en bråkdel av alla bedrägerier och att både påstådda och verkliga irakier med ”enkla ärenden” snabbt får uppehållstillstånd, bostad och försörjning.

Enligt Kalibers beräkningar uppgår omsättningen hos ”det andra Migrationsverket” enbart för smugglingen av asylsökande irakier i år till svindlande två miljarder kronor. Lägg till detta den falska handlingsindustrin och omsättningen närmar sig det första Migrationsverkets.

Asylområdet är ett av de svåraste att styra och bemästra – för att det är svart och vitt. Samtidigt. Det är också det svåraste att skriva och prata om; det finns en stor rädsla för att säga ”fel” saker och citeras av icke önskvärda parter. Men om vi ska ha en asylrätt att försvara, om vi ska ha kvar en något så när reglerad invandring och om vi vill ha kontroll över vilka som vistas i landet och även så småningom blir medborgare här, då måste alla aspekter av det här området kunna dryftas.

Asylrätten får inte urholkas genom att man blundar för verkligheten och beviljar uppehållstillstånd till asylsökande på oklara grunder.

Till sist, återigen: De människor som söker asyl i Sverige och som har behov av skydd ska få det!