Oavsett vilken form du väljer ska du alltid kunna påverka när, hur och vem du får stöd av. Det är dina behov och krav som ska styra.” Det är en del av Vårdguidens text om hur personlig assistans fungerar.

Det är ett värdefullt system som behöver skyddas mot dem som utnyttjar och därmed underminerar det.

Det har allmänt kallats för assistansfusk men bakom den lite slarviga formuleringen finns bedrägerier och organiserad brottslighet. Enligt Ekot (3/1) kan 9 till 15 procent av de 23 miljarder kronor som betalades ut i assistansersättning 2010 vara resultat av fusk eller bestå av felaktiga utbetalningar på olika sätt.

Försäkringskassan har under ett års tid samarbetet med polisen, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten och samarbetet har gett resultat.

Bland annat pågår en utredning där 40 personer via ett assistansbolag i Södertälje kan vara skyldiga till bedrägerier. Det handlar inte om några småfuskare.

Även de assistansbehövande utnyttjas. I Södertälje misstänks det vara personer på ett assistansbolag och på Försäkringskassan som anmält och godkänt fler assistanstimmar än vad de behövande har fått.

Genom att fokusera på att avslöja de organiserade brotten är man de stora problemen på spåren. Småfusk ska beivras men för att allas förtroende för assistanssystemet ska bevaras måste man haffa de riktigt ruttna kriminella.

Samtidigt ökar assistansbehovet ständigt. Enligt Försäkringskassan närmar sig assistansersättningarna under 2015 25 miljarder kronor. Ökningarna beror bland annat på att schablonbeloppet regelbundet höjs och att allt fler timmar beviljas. Men blotta misstanken om fusk kan äventyra assistansorganisationens legitimitet.

När assistansreformen genomfördes 1994 var syftet att den som var i behov av särskild hjälp skulle få det på sina villkor. Man skulle inte längre vara hänvisad till personliga assistenter utsedda av kommunen eller till institutionaliserat boende.

Ett system väl värt att värna.