I verklighetens fackliga strider är det allt oftare mäktiga fack som står mot enskilda, hårt trängda arbetsgivare. I det uppmärksammade fallet med salladsbaren Wild'n Fresh i Göteborg finns mäktiga LO-förbund med heltidsanställda funktionärer på ena sidan – och på den andra finns en
24-årig företagare och hennes timanställda medarbetare.
Arbetsrätten är skriven med bilden av storstrejk och Ådalen på lagstiftarens näthinna. Arbetsgivarna antas vara storföretag eller förvaltningar.

Verklighetens soloföretagare och nyföretagare, som har fullt sjå med att få verksamheten att gå runt, verkar inte ha ingått i lagstiftarens föreställningsvärld.

Det finns förstås rötägg även bland dessa småföretagare, men de allra flesta lever med kniven på strupen och gör allt vad de kan för att göra rätt för sig. De bidrar långt mer till samhällsbygget än någon strejkromantisk ombudsman i LO. Soloföretagarna försörjer sig själva, betalar skatt och kan
i bästa fall skapa sysselsättning även för andra. Någon gång, alltför sällan, växer ett större bolag fram ur deras krets.
Undrar hur många unga göteborgare som har blivit mer lockade av företagarbanan av den senaste tidens fackliga maktdemonstrationer?

I ena ringhörnan: en ung entreprenör. Hon har förklarat sig villig att teckna kollektivavtal i den stund någon av hennes anställda begär det, men hittills har de valt att avstå. De är nöjda med sina villkor.
I andra ringhörnan: kamraterna från hotell- och restaurangfacket, som står utanför salladsbaren i enhetliga västar och delar ut flygblad och gör det allmänt obehagligt för gästerna.
Arbetsgivare och arbetstagare är nöjda. Kunderna är nöjda. Men tredje part står vid sidan om och ställer krav – och skickade häromdagen bud efter kompisarna
i Handels, Kommunal, Livs och Transport. Nu ska även dessa förbund se till att det inte görs affärer med Wild‘n Fresh.

Frågan är inte om vi ska ha kollektivavtal
i Sverige. Det kommer säkert många att vilja ha även framgent. Frågan är varför mäktiga fack ska ha lagens stöd för att köra med småföretag och topprida deras medarbetare, till och med när ingen av dessa medarbetare är medlem i facket? Varför ska just LO vara befriat från krav på att agera sansat och balanserat?
Ska det verkligen vara omöjligt att få en arbetsrätt för 2000-talet?

SvD