Redan under mina juridikstudier i Lund hade skattelagstiftningen skamfilat rykte: ett svåröverblickbart och tekniskt lagverk i konstant förändring gjorde skatterätten till en tuff termin också för de mest ambitiösa. Paradoxen var att i just detta såg flera av kurskamraterna framtiden. I den komplicerade skattejuridiken fanns affärsmöjligheter. Medborgarrätt – i synnerhet skatterätt – kan köpas för pengar.

Samtidigt som storföretag och förmögna köper skattejuristernas tjänster tvingas småföretagare och enskilda ofta finna sig i ett snårigt regelverk och möta en mäktig motpart i Skatteverket med 11000 anställda. Inte sällan hamnar människor i kläm mellan komplexa regelverk och starka myndigheter och i utdragna rättsprocesser.

Till exempel egenföretagaren Geoffrey Richards i Strömstad som, trots att han själv rådfrågat Skatteverket hur hans fastighet med kontor skulle deklareras, drabbades av ett krav på eftertaxering på en miljon kronor. Efter en sex år lång rättsprocess – och omfattande skriftväxling med myndigheten - fick Geoffrey Richards till sist rätt i kammarrätten. Men processen har stulit tid, energi och gått ut över företagets möjligheter att växa.

Till detta kommer att skattekrav drivs in innan en slutgiltig domstolsprövning har skett. Just detta gör skatterätten särskilt osäker för den enskilde: Om den dömde i ett brottmål överklagar sin dom ser vi det som självklart att straffet inte verkställs förrän överklagandet har prövats och lagakraftvunnen dom föreligger. I skattelagstiftningen är huvudregeln den motsatta: Skatteverkets beskattningsbeslut blir omedelbart verkställbara, även om de inte har vunnit laga kraft.

Konsekvenserna kan bli brutala. Skatteprocesser kan ta flera år och om ett företag påförs betydande belopp i skatt kan det sättas i konkurs långt innan skattemålet har avgjorts och rättvisa skipats.

Verklig rättssäkerhet är ju inte bara att det ska bli rätt – utan att när det blir fel ska det få så begränsad negativ effekt som möjligt för den enskilde. Så rimligare vore att ändra denna huvudregel till dess motsats: skatt ska inte kunna drivas in förrän det föreligger en lagakraftvunnen dom eller beslut. Allt annat är ett utryck för att det fiskala intresset går före människors rättssäkerhet.

Alliansregeringen lättar på skattebördorna, men till detta måste man addera reformer av skatterätten. I det arbetet kan man med fördel förena ett konstitutionellt rättssäkerhetsperspektiv med ambitionen att skapa goda möjligheter för företagsamheten att växa.

Högskattestatens regelverk måste i större utsträckning förenas med rättsstatens principer. Om det är det något fält där lagarna ska vara enkla, förutsägbara, och tillämpas med hygglig marginal till den enskildes förmån, så är det skattelagarna. Detta möjligen inte till gagn för skattejuristernas affärsmöjligheter, men väl för alla andra.

Henrik von Sydow är riksdagsledamot (M). henrik.von.sydow@riksdagen.se

Medborgarrätt ska inte kosta pengar