Tidigare i år lämnade regeringen lagförslag om ett förnyat strandskydd. Utgångspunkten var att på samma gång skärpa och lätta reglerna, beroende på vilket strandnära område i landet vi talar om. Sverige har ju en hel del kust och medan vissa områden är mycket hårt exploaterade och behöver skärpt skydd, så finns det andra som faktiskt förtjänar att utvecklas lite mer.

Huvudregeln i det nya förslaget är alltjämt 100-metersförbudet, dvs att man inte får bygga närmare stranden än 100 meter. Dock finns det områden vars skyddsvärde betonas lite extra när det gäller dispenser. Gotlands vackra kust är ett exempel på ett sådant område.

Att differentiera strandskyddslagen och göra den följsam inför det faktum att landet är långt och har helt olika förutsättningar och problem var ur detta perspektiv ett klokt drag. Några måste sluta exploatera, andra behöver utveckla sin landsbygd. Det tyckte emellertid inte alla, såklart. Förslaget har inte minst kritiserats hårt av Miljöpartiet.

Inför lagarna ska vi alla vara lika. Därför bör vi ha lagar som inte är omöjliga eller helt orimliga att följa. Har vi det uppstår lätt en kultur av svågerpolitik där inte minst makthavare väljer att göra små undantag här och var, helt efter eget huvud.

Detta är vad som har hänt på just Gotland, där landshövdingen och före detta språkröret i Miljöpartiet, Marianne Samuelsson har godkänt ett antal dispenser från strandskyddet, vilka nu ifrågasätts. Ekot rapporterade igår om hur Samuelsson har gått emot sina experter och godkänt att ”företagaren Max Hansson tiofaldigat sin privata tomt inom strandskydd och byggt bland annat tennisbana, golfgreen, lusthus och inhägnader.”

Som grädde på moset finns ljudinspelningar från ett möte som hölls på länsstyrelsen före det aktuella beslutet, under vilket Samuelsson kläcker ur sig ett antal minst sagt förvånande uttalanden:

– Jag tror inte länsstyrelsen i Västra Götaland skulle bråka särskilt mycket om Volvochefen vill göra åtgärder i närheten av strand.

– Vi får ju inte tappa näringsmöjligheter. Vi får inte tappa det som är väldigt angeläget för att Gotland ska ha arbetstillfällen. Vi kan inte bara ha människor som vandrar på stranden, det kan man ju inte överleva på.

Samuelsson må ha hur rätt som helst i att näringsmöjligheter och arbetstillfällen är angelägna, men det betyder inte att lite vänskaplig korruption är okej.

Inser landshövdingen vad en sådan attityd gör med medborgarnas tilltro till övriga beslut som fattats på länsstyrelsen?

Lagarna ska gälla oss alla. Just därför bör de inte skrivas utifrån stjärnögda visioner utan med realiteter i åtanke. Annars skapar vi bara en grogrund för korruption.