I fredags friade Högsta domstolen två män som tidigare hade dömts för våldtäkt, och domen är viktig. Även om prejudikatvärdet är begränsat tycks detta innebära en skärpning av reglerna för bevisvärdering vid våldtäkt. När ord står mot ord ska gärningsmannen frias – om det inte finns ytterligare bevisning som stöder målsägandens berättelse. Det är bra.

Det är svårt för domstolarna att avgöra vem av målsägande och tilltalad som är mest trovärdig, och domare och nämndemän måste gå på fakta istället för magkänsla.

Våldtäkt är ett förfärligt brott – men det är också ett förfärligt brott att dömas oskyldig.