Bildtext: Utan högtryck i den marknadsliberala debatten skulle regeringspolitiken dra i väg åt fel håll.

ALMEDALEN Man kunde skära luften med kniv på biografen Borgen i Visby i går eftermiddag, när Alliansen höll ekonomisk-politiskt seminarium. Det var inte precis festligt eller folkligt, men däremot var det fullsatt. Och varmt. Så varmt att docent Laura Hartman, med rötter i Helsingfors, påminde om att viktiga saker brukar avhandlas i bastun.

Men Anders Borg höll sig sval trots svarta jeans och svart, långärmad skjorta. Halvannan timme av föredrag och debatt om det finanspolitiska ramverket: då är finansministern på sin mammas gata.

Professor John Hassler talade om långsiktigt hållbara finanser. Politiken som styr statens finanser ska vara tråkig, menade han. Förutsägbar.

Borg och hans kolleger i Alliansens ekonomiarbetsgrupp tog Hassler på orden. Rapporten om ansvarsfull politik för fler i arbete 2010-2014, som de lade fram i går, är förutsägbar så det förslår. Den som hade förväntningar på kursändring och överraskningar blev besviken på Borgen. Det går en spikrak linje från Bankerydsmötet 2005 via valmanifestet 2006 till den politik som man uppenbarligen tänker gå till val på nästa år. Sällan har man sett politiker hålla fast vid en strategi på samma sätt: Anders Borg har en stor och viktig poäng när han säger att de borgerliga partierna har utvecklat en historisk samsyn på ekonomin.

Sunda statsfinanser är nummer ett på listan. Nu ökar budgetunderskottet snabbt när skatteinkomsterna faller och utgifterna ökar. Men samtidigt som Alliansen håller dörren på glänt för nya åtgärder betonar man att underskotten inte får bli för stora.

Rätt så. Det var rena skräcken att sitta hos Svenskt Näringsliv i måndags och höra Harvardprofessorn Kenneth Rogoff förutspå väldiga skattehöjningar i länder som Storbritannien och USA. När dagens enorma underskott ska betalas tillbaka kommer det att svida duktigt i människors plånböcker.

Alliansen ska fortsätta att driva arbetslinjen på känt manér: Inkomstskatten ska sänkas mer, men även sänkta socialavgifter får hög prioritet. Arbetsmarknadspolitiken inriktas på att hjälpa arbetssökande att söka de jobb som finns och att hitta praktikplatser. Här kom ifrågasättanden från Laura Hartman. Hon varnar både för övertro på coachning och för att det kan bli svårt att hitta praktikplatser i tillräcklig mängd.

Företagandet har alltid brukat komma som tredje och sista punkt när Alliansen talar ekonomisk politik. Så också i går. På plussidan öppnar man för bättre villkor för venture capital-investeringar – på minussidan gick Anders Borg till hårt angrepp mot näringslivets Las-kritiker vid ett annat möte tidigare under fredagen. Förutsägbart var ordet…

Innerst inne borde Borg vara mer än belåten med att det är högtryck i den marknadsliberala debatten, så att han får göra något annat än att gräla med vänstern om fördelningsfrågor. Om företagsamheten skulle tystna skulle Sverige dras i väg en bra bit åt fel håll.

Alliansen har en fast grund att stå på. De rödgrönas utgiftsflora och skattehöjningar är inget alternativ. Typiskt nog kom det i går klart besked om att de rödgröna inget hellre vill än slopa Alliansens sänkning av den statliga inkomstskatten för tjänstemän med vanliga löner. Men Alliansen behöver mer än fast grund. Det behövs djärvare idéer än gårdagens för att 2010-2014 råda bot på den största bristen i svensk ekonomi: bristen på arbetsgivare, bristen på nya företag.