Mamma, svara! skrek barnet i mobiltelefonen som inte var avstängd.

Alla kvinnor vid hur-får vi-fler-kvinnliga-ledare-i-näringslivet-frukosten skrattade, både generat och igenkännande. Vi påmindes för ett ögonblick om vår kvinnlighet, mitt i våra samtal om hur vi ska bli så manliga som möjligt.

I näringslivet härskar manliga strukturer, varnade värdarna (M och Shenet); för att komma in där måste vi erövra grabbnätverken – och bli som de är. Panelen bestod av kavajklädda pojkflickor som lyckats. De hade stängt av mobilerna. De pratade om det enda som räknas – att leverera.

Den ende mannen i publiken undrade varför alla kvinnor vill bli som män. Det är ju män och manliga värderingar som har skapat den ekonomiska kris vi nu genomlider. Nu behöver vi mer kvinnliga värden, menade han, inte more of the same .

Han berättade om Audur Capital, ett framgångsrikt isländskt finansföretag, som grundades 2008 av två kvinnor, som hade tröttnat på branschens pojkkultur. De gör affärer på ett kvinnligt sätt. De praktiserar sunt risktagande; de satsar bara pengar på sånt som de begriper – därför har de klarat krisen.

På nytt påmindes vi om vår kvinnlighet. Kavajpanelen blev svarlös.

Varför vet vi inget om Audur? Jag skyndade hem och googlade. Audur är ett gammalt isländskt kvinnonamn som betyder rikedom, lycka och öppna landskap. Audur Capital ( audurcapital.is ) är mest känt för att sångerskan Björk har givit namn till fonden Björk.

Vi har kvinnliga grundvärderingar, säger grundaren Halla Thómasdóttir ( The Observer 22/2).

Förutom ”sunt risktagande”, praktiseras ”profit med principer” – profit handlar inte bara om ekonomi utan också om social och miljömässig prioritering.

Företag bedöms inte bara i siffror utan också utifrån ”emotionellt kapital” – människor och företagskulturer värderas som tillgångar.

Språket är viktigt – Audur använder ett rakt och enkelt språk. Affärssamtalet ska vara begripligt, annars upplever människor ett avstånd till bankkulturen. Audur vill ha fler ekonomiskt oberoende kvinnor; pengar på banken skapar möjligheter i livet.

Men mest spännande är fokuseringen på den styrka som kommer från moderskapet.

Isländska affärskvinnor talar stolt om de kvinnliga och moderliga kvaliteter som de för in till styrelserummen. Ofta görs kopplingar till vikingatidens kvinnor som styrde byarna när männen krigade.

Efter den isländska ekonomins kollaps har flera mogna kvinnor ersatt män på topposter. Statsministern är numera en 66-årig kvinna. Äldre kvinnor med utflugna barn blir klokare ledare än 30-åriga män som just har flyttat hemifrån.

Var finns det nya näringslivet? ropade den ende mannen i panelen två dagar senare (SvD 26/3). Per Schlingmann (M) efterlyser sunda ledare som prioriterar långsiktighet och ansvarstagande framför kvartalsgirighet. Men han ser inte finanskrisen som en manlig värdekris. I Genussverige finns inga könsvärdeskillnader; här konstruerar vi kön med politik.

I regeringens nya jämställdhetsprojekt Styrelsekraft ska kvinnor få en makeover för att passa in i manliga bolagsstyrelser.

Regeringen borde åka på studieresa till Island innan de gör om kloka medelålders mammor till osunt risktagande grabbar.

Elise Claeson är fri skribent.