När man tittar närmare på Skolverkets redovisning av resultaten i de nationella proven (2006) ser bilden faktiskt ännu dystrare ut. Bara i matematik var det 12,4 procent som fick underkänt. Men då saknas resultat för 13 procent av eleverna, vilket med all sannolikhet betyder att den verkliga kunskapsnivån är ännu lägre.

Medelbetyget hos de frånvarande eleverna ligger långt under medelbetyget för eleverna som gjorde provet. Meritvärdet var i snitt 142 för den förra gruppen, 212 för den senare. (142 i meritvärde innebär att man har ett genomsnittsbetyg per ämne på 8,9. Betyget ”godkänt” ger 10 per ämne.)

Det nationella provet är inte tänkt att direktöversättas till betyg. Man kan göra andra insatser som motiverar ett högre betyg än det man får i provet. Fast då bör man å andra sidan också kunna göra insatser som motsvarar lägre betyg än provets.

Skulle man ha gått efter de nationella proven, och dessutom lyckats få alla elever att göra dem, skulle alltså andelen icke godkända ha legat betydligt högre än den som nu har redovisas.

Fortsätter man att botanisera i Skolverkets statistik upptäcker man de väldiga skillnaderna i resultat mellan svenskämnets delprov i läsför- ståelse respektive muntliga färdighet. Totalt sett blir 9,1 procent av eleverna underkända i läsförståelse, men bara 2,6 procent i muntlig färdighet. Bland pojkarna är motsvarande tal 12,3 procent och 3,4 procent.

Var åttonde pojke kan alltså inte läsa på ett tillfredsställande sätt, och då ingår inte de som hållit sig borta från provet (och har klart lägre betyg i genomsnitt). Vad säger det om hur skolan för- bereder de unga för vuxenlivet?

Det är ett under att kritiken inte är långt mycket hårdare än vad den är mot den socialdemokrati som har styrt den svenska skolan i decennier. Partiets egen valanalys visar att förtroendet för den socialdemokratiska skolpolitiken är kört i botten. Det finns det goda skäl till. Mona Sahlin har nu vågat yttra det tidigare så laddade ordet ”kunskap” och öppnat för viss omprövning, men alltsammans har hittills varit ytterst halv- hjärtat.

Tills vidare förblir skolfrågan en parad- gren för Alliansen, även om man också där underskattar hur stora utmaningarna är.

Även om det har varit värdefullt med de senaste årens granskning av de höga underkännandetalen i nian, har detta haft den oönskade effekten att många elever och föräldrar har invaggats i falsk säkerhet. Man blir uppflyttad – men hur mycket kunskap flyttar med?

Rektorer manar lärare att inte vara för stränga med betygssättningen. Betygskraven är generösa. Högskolelärare ser att även duktiga gymnasister har stora kunskapsluckor, och i många ämnen får man ägna de första terminerna åt sådant som gymnasister förr väntades vara välbekanta med.

Gör man proven tillräckligt lätta kommer många att klara dem. Men det gör oss inte till en nation av välutbildade.

Debatten om kunskap i skolan har bara börjat.

SvD