Det är förstås något att vara stolt över. Att det finns en vilja att hjälpa utsatta är en god grund för ett välfungerande civilsamhälle. Med detta sagt ska inte uteslutas att det finns reformer som kan uppmuntra och underlätta filantropiska insatser – tvärtom. En sådan reform vore att införa avdragsrätt för donationer till välgörande ändamål.

I Alliansens valmanifest anges att stimulans av donationer från privatpersoner och företag till ideella organisationer och forskning genom avdragsrätt är något man vill pröva. Ambitionen upprepades i budgetpropositionen i år. System för sådana avdrag finns i de flesta länder i Europa, i Kanada och i USA, så det är inget våghalsigt experiment att ge sig in på.

Så här drygt halvvägs in i mandatperioden har det dock inte hänt mycket. Först i september i år tillsattes en utredning om hur skatteincitamenten för gåvor till forskning och ideell verksamhet kan förbättras. Finansminister Anders Borg sa i samband med det att ”det är komplicerat och svårt att göra förändringar i skattesystemet utan att man samtidigt skapar krångel och kryphål”. Vill man vara näsvis kan man påpeka att många av Borgs andra förändringar är både komplicerade och krångliga. En mer rättvis läsning av Borgs farhågor är att det dels finns en del aspekter av rättssäkerhet och EG-rättsliga bestämmelser som aktualiseras, som inte är helt lättutredda. En annan invändning – som förvisso kan lyftas mot alla former av skatteavdrag – är att neutraliteten och enhetligheten i skattesystemet gröps ur.

Dessa invändningar väger dock inte upp nyttigheten i att underlätta för donationer och välgörenhet. Man bör också ha i åtanke att reglerna redan i dag ofta är svårtolkade och krångliga. Ett exempel är regelverket kring avdragsrätt för sponsring. Reklam är en utgift för marknadsföring som företag får göra avdrag för, gåvor är det inte. Sponsring hamnar någonstans mitt emellan. För att avdrag ska godkännas krävs en tillräcklig motprestation, som får det att ”likna” reklam – till exempel att företagets logo syns tydligt. Detta gör att företag ofta sponsrar idrottsevenemang, arenor och klubbar, men mer sällan musik-, teater- eller andra kulturenheter. I de senare fallen är det nämligen svårt att på ett naturligt sätt få till stånd en ”tillräcklig motprestation”. Regelverket skulle tjäna på att göras tydligare.

Den statliga utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast 16 juni nästa år. Utökade möjligheter till avdragsrätt för både privatpersoners och företags donationer till såväl forskning som välgörande ändamål vore ett tacknämligt resultat.