En toarulle med med ett brinnande stearinljus i mitten. Det fann man i predikstolen efter att mannen lämnat den öde kyrkan. I spåren av mannens framfart brinner det i kulturbyggnader, bostadshus och fabriker. Han har dömts för mordbrand men för det mesta har bevisen inte ansetts räcka. Häromåret fick staten betala 100000 i skadestånd efter att hovrätten ändrat tingsrättens fängelsedom mot honom. För pengarna köpte han en bil som därefter har setts vid bränder runt om i landet.

I söndags grep Ystadspolisen ännu en gång den ökände gryningspyromanen. Det skedde i närheten av en sommarstuga som stod i ljusan låga. I ett par dagar har Ystadsborna kunnat andas ut, men inte längre. Igår släpptes mannen. Gissa om många inte lär få en blund i ­ögonen när han nu är på fri fot.

Visserligen hade polisen till idag på sig att vaska fram tillräckligt stark bevisning för att åklagaren skulle kunna besluta om häktning. Redan igår tvingades dock polis och åklagare konstatera att bevisen inte håller. I det läget hade man inget annat val än att släppa honom. Rop på sänkta beviskrav är något som jag brukar avfärda som populism. Det gör jag nu också.

Men det hindrar inte att man med detta fall som utgångspunkt bör ta en seriös diskussion om beviskraven är för stränga för brott där det ligger i sakens natur att god teknisk bevisning ofta saknas, till exempel vid mordbrand, sabotage eller allmänfarlig ödeläggelse. För att sedan i god ordning ändra lagstiftningen om det behövs. Fast där är vi inte idag.

Så vad kan rättssamhället göra för att skydda Ystadsborna och andra som råkar komma i gryningspyromanens väg? Ska polisen punktmarkera honom dygnet runt? Jag testar tanken på en polis hos rikskriminalen. Och nej, det går inte.

Jag kollar med Ystadspolisen och får samma negativa besked. Jag känner mig inte helt över­tygad av förklaringen att ”killen kan hoppa upp i ett träd och där står vi och har noll koll på vart han har tagit vägen”.

Jag begriper att en effektiv punktmarkering skulle gräva ett jättehål i polisens budget och ber polisen hos rikskriminalen om en uppskattning. Han landar på 20 spanare per dygn á 3500 kronor styck. I runda slängar ­talar vi om en daglig kostnad på 70000 kronor, nästan en halv miljon kronor i veckan.

Det är mycket pengar. Väl värda pengar skulle Ystadborna säga. Mig skulle det inte förvåna om miljonerna betalade sig ganska snart...