Jag har skrivit mycket om skolan sedan jag kom till SvD. Min nyfikenhet väcktes av den så kallade Gymnasiekommittén (SOU 2002:120). Ett av för- slagen där var att avskaffa behörighetskraven i svenska, engelska och matematik. Man skulle inte behöva kunna läsa och skriva ordentligt för att bli gymnasist. Det tyckte jag var en underlig tanke och så började jag samla rapporter, klipp och pressmeddelanden. Hur stod det egentligen till i Skolsverige? Det här urvalet bidrar till att ge svar på frågan.

• Skolverkets (SV) nationella utvärdering, NU-03, påvisar försämringar i läsförståelse, matte och kemi. (28/10 2004).

• Svenska åttondeklassare har sjunkit ned under genomsnittet enligt jämförelserna i undersökningen Timms 2003. Åttorna är ungefär lika bra i matte och naturvetenskap som sjuorna var 1995. (13/12 2004).

• Högskoleverket (HSV) konstaterar att gymnasister väljer bort franska och tyska av taktikskäl och att många som börjar läsa engelska på högskolan har problem med att skriva. (8/3 2005).

• HSV yttrar sig starkt kritiskt om den nya lärar- utbildningen. ”Det är tveksamt om [studenterna] får de kunskaper och den fördjupning som krävs för att utöva läraryrket.” (21/3 2005).

• Mer än varannan högskolelärare anser, enligt SV, att unga studenter är sämre förberedda än för 5–10 år sedan. Endast var tionde anser att de är bättre. (30/11 2005).

• SV konstaterar att var fjärde 20-åring inte har slutbetyg från gymnasiet och att var tredje inte når behörighet för universitet och högskolor. (19/12 2005).<br/><br/> • Göteborgs-Posten rapporterar att mer än hälften av nybörjarna på Chalmers kört på första mattetentan: ”Det är det sämsta resultatet någonsin.” (17/3 2006).

• SV publicerar statistik över niornas slutbetyg: ”Andelen behöriga till gymnasieskolan är den lägsta på tio år.” (14/8 2007).

• Konsultföretaget McKinsey publicerar en studie av gemensamma nämnare hos världens bästa skolsystem. De visar sig rekrytera lärare bland toppstudenterna, betala dem anständigt och ge lärarna aktiv arbetsledning. Sverige är inte ett av de studerade länderna. (september 2007).

• Den internationella läsundersökningen Pirls 2006 visar att svenska 10-åringar ligger bra till internationellt men också att ”en tillbakagång skett under de senaste fem åren”. Andelen starka och mycket starka läsare har minskat. (28/11 2007).

• OECD-studien Pisa 2006 visar att svenska 15-åringar har tappat mark i naturvetenskap jämfört med andra länders ungdomar. (29/11 2007).

• ... och så även i matematik (4/12 2007).<br/><br/> • Ordföranden i Lärarnas riksförbund, Metta Fjelkner, skriver på DN Debatt att det ”idag finns 1,2 sökande på varje utbildningsplats för lärare.” Vid 1980-talets början gick det 12–25 sökande på varje plats på de olika lärarlinjerna. (7/2 2008).

• HSV uppföljande utvärdering av lärarutbildningen säger att 40 procent av utbildningarna inte håller måttet. (9/4 2008).

Om man inte tycker att det svenska utbildningssystemet har problem med kvalitet och kunskapsresultat måste man ha tillbringat de senaste åren med huvudet i sanden. Elever, lärare och föräldrar har lämnats fullständigt i sticket av den gamla skolpolitiken.

Under veckan har Jan Björklund gisslats för att ha tagit till överord under sitt arbete med att vända debatten, och där ligger han som han har bäddat. Men för det han har åstadkommit – en skoldiskussion om kunskap, en skolpolitik i förändring, ett återupprättande av lärarrollen, en socialdemokrati under tillnyktring – förtjänar han den djupaste respekt.