INTEVJU | Gunnar Strömmer
Enskilda människor har fått bättre möjlighet att hävda sina fri- och rättigheter mot staten. Europakonventionen om mänskliga rättigheter har blivit svensk lag, och tack vare EU-medlemskapet förändras mentaliteten i det juridiska Sverige.
- Man behöver inte åka utomlands, säger Gunnar Strömmer, verkställande ledamot i Centrum för rättvisa. Europakonventionen och EG-rätten gäller i lika hög grad här hemma som i Strasbourg och Luxemburg.
- Men många känner fortfarande inte till det, eller har inte nog med resurser. Det är där Centrum för rättvisa kommer in.

Gunnar Strömmer tog sin jur kand i Uppsala. Sedan for han till Washington. Han hade ett starkt engagemang för individens fri- och rättigheter och hade kommit i kontakt med amerikanska organisationer, som arbetar för den enskildes rätt med juridiken som verktyg. Praktiken vid det ideella Institute for Justice - en s k public interest law firm - gav mersmak. Kunde man jobba så i Sverige?
Centrum
för rättvisa startades 2002. Målet var att under ett par inledande år ta reda på tre saker: Finns det fall att driva, där individens rättigheter kränkts av staten och där en juridisk process kan vara rätt sätt att åtgärda problemet? Går det att få en seriös prövning av sådana fall i det svenska rättssystemet? Behövs det en organisation som Centrum för rättvisa för att prövningen ska komma till stånd?
När vi ses till lunch över yakiniku, cola light och lättöl, konstaterar Gunnar Strömmer att svaren blev jakande på samtliga frågor. Det finns mycket att uträtta.

Startåren är bevis också för något annat: Det går att finansiera ideell verksamhet utan att gå till staten. Gunnar Strömmer är inte bara juridisk aktivist utan också entreprenör, vars välstrukturerade, vänliga svada har väckt intresse hos de flesta av dem han har uppvaktat.
Han har övertygat privatpersoner att stå för sammanlagt 80 procent av finansieringen - stiftelser bidrar med resten - och han har värvat den välrenommerade affärsjuristen Tore
Wiwen-Nilsson vid Mannheimer Swartling till ordförandeposten i styrelsen. Företagare har känt igen sig i engagemanget, och jurister uppskattar att få arbeta med rätt och fel på ett lite annorlunda sätt än vardagens.

Som idéentreprenör kommer Gunnar Strömmer förhoppningsvis att inspirera till initiativ och insatser även utanför det juridiska fältet. Jordmånen finns där. Det är flera unga aktörer i gång med att förnya den frihetliga opinionsbildningen i Sverige.
- Vår uppgift är att hjälpa enskilda människor när deras rättigheter har blivit kränkta, säger Gunnar Strömmer. Med "rättigheter" menar vi t ex rätten till likabehandling, yttrandefriheten och äganderätten. En annan försummad rättighet i Sverige är närings- och yrkesfriheten - rätten att försörja sig själv. Alltså rättigheter som kan skyddas, rättigheter som är frihet från tvång. Vi håller inte på med den sorts politiska målsättningar som en del nu kallar rättigheter - rätt till bostad, arbete etcetera - som ju ytterst innebär att man ställer krav
på att få resurser från andra individer. Att tala om sådant i termer av rättigheter är att devalvera de riktiga fri- och rättigheterna.
Principfrågorna tacklas genom konkreta fall, där man ger rättsligt stöd till människor som blivit illa åtgångna.
- Vi är formellt sett ingen advokatbyrå, säger Gunnar Strömmer. Men vårt arbetssätt är mycket mera advokatbyråns än pr-byråns.
I miljonprogramsområdet Östberga får cirka tusen hyresgäster hjälp till rimlig rättslig prövning av att länsstyrelsen och Boverket har förvägrat dem att köpa sina hem. Den hoprafsade stopplagen förbjuder överklagande av Boverkets beslut, men med stöd av Europakonventionen och en vinst i Regeringsrätten har de boende nu fått rätt till domstolsprövning. Nu återstår att vinna själva sakfrågan. Under resans gång har arbetet i Östberga skapat gemenskap och känsla av fullvärdigt medborgarskap, som ingen integrationsrådgivare i världen kunnat åstadkomma.
I Uppsala har två juridikstudenter fått hjälp att väcka talan mot universitetet. Gunnar
Strömmers alma mater försökte öka mångfalden genom att kvotera på etnisk grund. Följden blev att svenska studenter inte kom in trots bättre betyg. Så får inte individer offras för kollektiva mål, menar Centrum för rättvisa och stämde. Dom faller i Uppsala tingrätt nu på onsdag den 12 januari, men universitetet har redan bestämt sig för att inte fortsätta med systemet.
Avvisningshotade nyckelmedarbetare i ickeakademiska yrken, företagare som kommunen ämnar konkurrera ut, utlandsutbildade sjuksköterskor som godtyckligt nekas svensk legitimation: se där fler som har hunnit få uppbackning.
- Jag talar hellre om europeisering än amerikanisering av svensk rätt, säger Gunnar Strömmer. USA-juridiken inspirerar i mycket, men där finns uppenbara avarter.

Europeiseringen ökar. Individen får starkare skydd. Men ännu bättre skulle det bli om domstolarna kunde fördela rättegångskostnaderna mellan parterna när individer stämmer för att få rätt enligt Europakonventionen eller regeringsformen. Så är det redan i
diskrimineringsmål. Huvudprincipen att förloraren betalar allt är ett stort hinder för den enskilde som funderar på om han ska våga hävda sin rätt mot det allmänna.