Ledande sverigedemokrater har avslöjats med att efter en blöt krogkväll för två år sedan ha uttryckt sig rasistiskt och kvinnoförnedrande.

Bevisen fanns på film och var så starka att en av de inblandade, partiets ekonomisk-politiske talesperson Erik Almqvist, fick lämna sina uppdrag i partiet igår.

Det handlar om ledande politiker i ett svenskt riksdagsparti så uppmärksamheten är varken konstig eller omotiverad. Men egentligen finns inte mycket att bli förvånad över. Sådana utfall från partiets företrädare har en lika lång historia som partiet självt.

Trots partiledaren Jimmie Åkessons storstädning bland de mest ljusskygga elementen, och trots den nolltoleranspolicy mot rasism i partileden som Åkesson deklarerade förra månaden, har rasistiska partiföreträdare avslöjats på löpande band. Nu senast inom partiets allra innersta krets.

Den film som Expressen offentliggjort är fruktansvärd, men att främlingsfientlig och kvinnoföraktande retorik finns i partiet är ungefär lika oväntat som när företrädare för Vänsterpartiet avslöjas för att ha hyllat totalitära kommunistdiktatorer.

Gårdagens avslöjande är en omvälvande skandal även för ett parti som är vant vid att göra bort sig offentligt. Många tror att partiets stigande opinionstrend kan komma att brytas. Senast i början av veckan blev Sverigedemokraterna tredje störst i en mätning från United Minds.

Det är ändå inte givet att filmen drar ned partiet. Visst kan den leda till att fler drar sig för att stödja Sverigedemokraterna, men det är långt till nästa val och partiet har gått igenom liknande debacle förr. Väljarna reagerar inte alltid särskilt stort på skandaler.

Rimligen kommer partiledningen vara tvungen att agera också mot Kent Ekeroth, partiets rättspolitiske talesperson och en av dem som förekommer i skandalfilmen.

Lyckas Åkesson få dessa ledande partiföreträdare att framstå som avarter inom partiet, kan den putsade fasaden komma att förbli intakt.

Bortom frågan om väljarstöd och rasistiska resonemang inom partiet finns också en annan tendens att fundera över. Det är en sak att bli invald i riksdagen men en helt annan sak att bita sig kvar på lång sikt. Att driva ett framgångsrikt parti är inte lätt.

Det kräver smidighet, idéarbete och professionalism.

Sverigedemokraternas framgångar på senare år visar förvisso att man är något helt annat än vad 1990-tals-korthuset Ny demokrati var. Men Erik Almqvist och Kent Ekeroth är inte vilka som helst. Åtminstone fram tills igår var det bland annat de två som väntades driva partiet in i framtiden.

Att två personer av så hög partirang visat sig så okloka och omdömeslösa att de kunnat stå på öppen gata och bete sig som vilka ligister som helst skvallrar om att kompetensnivån bland dem som ska bära partiet knappast är särskilt hög alla gånger.

Partiet går kanske oskadat ur skandalen, men dess framtid är ändå långt ifrån säker.