Replik | Buffert och överskottsmål
SvD:s ledarsida hade tyvärr inte möjlighet att närvara. Det hade däremot LO:s chefsekonom Dan Andersson, vilket återgivits i medierna utifrån hans slutsatser. Det har nog i sin tur påverkat SvD:s ledarsida (8/7).

Vår utgångspunkt är inte att försöka uttyda vad Wanja Lundby-Wedin kan tänkas vilja höra, utan vad som är en ansvarsfull ekonomisk politik för Sverige. En övergång till euron ger tydliga politiska fördelar för Sverige. Det går också, menar vi, att hävda positiva handelseffekter som i sin tur lägger grund för högre tillväxt. I andra vågskålen ligger den stabiliseringspolitiska förlusten av att den nationella penningpolitiken ersätts av en för euroområdet gemensam. Detta eftersom räntesättningen oftast men kanske inte alltid kommer att vara rätt avvägd för Sverige.

Jag skissade en lösning för att hantera stabiliseringspolitiken efter ett eurointräde.
För det första vill vi testa att behålla nuvarande inflationsmål, men i stället för att styra mot måluppfyllelse med räntesättningen vill vi se över möjligheterna att använda finanspolitiken.
För det andra vill vi att ett från dagspolitiken skilt nationellt ekonomiskt råd inrättas som väljs av riksdagen och som får i uppgift att löpande bedöma den svenska ekonomins utveckling avvägt mot inflationsmålet.
Vetskapen om att det finns ett ramverk för stabilitet, som genomlysbart går att följa menar vi i sig kommer att leda till att inflationsbekämpningen blir framgångsrik.

För det tredje önskar vi en målformulering om att statsskuldskvoten sänks till 40 procent av BNP. Kan vi enas om den målnivån är vi beredda att diskutera de olika vägar som finns att nå ner till den. Privatiseringar av statliga tillgångar, en förstärkt tillväxtpolitik och en fram tills målet är uppnått definierad nivå för överskott i de offentliga finanserna. En låg statsskuldskvot kan sägas vara den buffert som länder med hög statsskuldskvot saknar.

SvD svarar:
Fredrik Reinfeldt försöker blanda bort korten. Men bara det faktum att Reinfeldt i söndags efterlyste en bred politisk samsyn om stabiliseringspolitiken efter en övergång till euron visar att han, inte SvD, har låtit sig påverkas av LO-ledningen. För att uppsnappa Dan Anderssons belåtna kluckande över moderaternas utspel, och Reinfeldts dito kommentarer, var det tillräckligt att följa söndagens nyhetssändningar i radio och tv.
Kritiken mot buffertar och överskottsmål som moderaterna tidigare har framfört träffar också den konstruktion som Reinfeldt nu förespråkar. Att det handlar om en omsvängning i politiken står klart. Det räcker att damma av några citat för att se det.
Exempelvis avfärdade den nu avgående moderatledaren Bo Lundgren en höjning av överskottsmålet till 2,5 procent som ”en oacceptabel överbeskattning” (TT 1/3). I ett pressmeddelande (7/4) konstaterade Lundgren: ”Att införa buffertfonder eller liknande verktyg skulle innebära en återgång till
1980-talets skadliga politik.” Gunnar Hökmark, moderaternas förre talesman i ekonomiska frågor, har påpekat (nyhetsbrev 5/11 2002) att idén om en buffert kan jämföras med att ”införa överbeskattning som en långsiktig ekonomiskpolitisk doktrin”.

Men i dag talar alltså moderaternas blivande partiledare om en ”definierad nivå för överskott i de offentliga finanserna”. Vi beklagar, men detta kan inte uppfattas på något annat sätt än att Reinfeldt förespråkar överbeskattning.