Det humanitära läget är det sämsta på 40 år, säger Amnesty international och en rad andra människorättsorganisationer som granskat situationen i Gaza. De fördömer den israeliska blockaden och uppmanar EU att göra detsamma. Redan tidigare har fördömanden kommit på löpande band mot den israeliska militärens operationer i Gaza – som har riktats mot terrorister men också har träffat civila. Fördömandena är ofta kompletterade med en mening om att raketbeskjutningen av Israel måste upphöra.

Efter Islamiska jihads bakhåll igår mot israelisk militär kommer Israel att svara med kraft, kanske till och med genomföra en ny omfattande militär aktion i Gaza. Allt medan den haltade fredsprocessen som inleddes i Annapolis påminner om kryckgång. Hur komma vidare?

Bakhållet motiverades med att Israel dödat en av jihadisternas kommendanter. Logiken i den sega tragedi som utspelas kan tyckas bottna i argumentet ”han slog tillbaka”. Men det är faktiskt enklare än så – och mer komplicerat.

Israel fördöms regelmässigt. Men säg den demokrati i vilken landets ledning skulle kunna låtsas som det regnar, när det handlar om granater och raketer mot de egna medborgarna? Det är bara politiker som inte behöver ta någon hänsyn till folket som kan strunta i det. Som terroriststämplade Hamas tycker sig kunna göra.

Alla vet att den slumpmässiga beskjutningen av Israel med hemmagjorda Kassamraketer – och numera även med mer långtflygande iranska Gradraketer – följs av vedergällning. Faktum är också att så länge vapenfabriker och avfyrningsramper placeras i bostadsområden blir resultatet att också civila skadas och dödas.

Om raketregnet torkar inne upphör de israeliska anfallen mot Gaza, men däremot gäller inte det omvända. För Hamas är det ett större pris som lockar, utplånandet av Israel. Man skulle kunna önska att verkligheten var annorlunda, men problemet försvinner inte. Samtidigt måste ”Gaza” få en lösning för att fredsprocessen inte ska frysa inne och även denna gång bli resultatlös.

Vägen framåt går över en vapenvila (även om den säkerligen kommer att kosta). Det är en chansning som Israel, men också president Abbas och resten av det arabiska fredslägret borde göra. Här på hemmaplan skulle Hamaskramarna kunna påminna om att den politiska kraft som anser sig utgöra den legitima statsmakten också bär ansvaret.