Alliansen har gått vilse

Glädjen över allt vi gjorde tillsammans minns jag mest från min barndom, sa Filippa Reinfeldt i P1:s Sommar (10/8). Hon var nummer fyra av fem syskon och hade det ganska ”tight” under sin uppväxt på 70-talet. Syskonen ärvde det mesta av varandra och alla fick hjälpa till. De behövdes och blev sedda.

Hennes innehållsrika barndom gav henne en stark tro på sig själv. Jag kan! blev hennes credo.

Men allt var inte perfekt; vi anar kriser kring föräldrarnas skilsmässa och systerns död. Hon tog på sig rollen som trösterskan i familjen, ”alla skulle få plats”. Ett blivande sjukvårdslandstingsråd formades.

Filippa Reinfeldts berättelse visar hur viktig vår barndom är för resten av våra liv. Under sändningen nämnde hon aldrig dagis eller fritids. Men ofta pappa och mamma.

Visa mig dina föräldrar och din barndom och jag ska säga dig vem du är. Det vet vi socionomer.

Redan på 70-talet lärde jag mig på Sopis att ensamståendes barn har en mycket sämre prognos än barn i kärnfamiljer. Skilsmässa är en varningsklocka, lika stark som föräldrars missbruk och psykiska sjukdomar.

95 procent av alla missbrukare på Sergels Torg kommer från splittrade hem, skrev en präst nyligen (SvD 15/8). Förvånad, någon?

Numera bekräftar hjärnforskarna det föräldrar och socialsekreterare har vetat länge. Familjen är ingen social konstruktion. Den sitter i hjärnan. Den formar livet, på gott och ont.

Men allt tyder på att vi har störst chans att bli bra människor och ansvarsfulla samhällsmedborgare i fungerande familjer.

En bra barndom är ingen garanti för ett bra liv utan långtidssjukskrivning, men det är en bra början. Här finns pengar att spara.

Men så låter det inte när politikerna håller tal. De förenas i en fluffig familjepolitisk maräng full av slagord kring jämställdhet och individualism. Den består av luftig ideologi – inte av folkvett och kunskap om människan.

Den bakades under det radikala 70-talet då socialism och feminism var politikens ledstjärnor. Sär- beskattning, icke-inflationsskyddade skatteskalor och subventionerade daghem ledde till att vanliga svenska familjer socialiserades. Inga skatteavdrag för barn medgavs och singellivet hyllades. Bara rika fick makt vid köksbordet.

Borgarna hakade på tokigheterna. Det gällde att vara modern och jämställd — inte traditionell. För familyvalues, det intuitiva folkvett som Filippa Reinfeldt uttrycker i P1, är ju konservatismens grundbult. Hu!

Men konservatismen fick rätt om människans natur. Socialismen, liberalismen och feminismen hade fel. Filippa tycks fatta, men talar inte i klartext.

Alliansen har gått vilse i marängen. Alltför få politiker vågar ta första steget mot en återupprättad och fri familj, trots att stöd finns att hämta hos väljarna, forskare och FN.

Den matematiskt jämställda socialistmarängen motarbetar skoningslöst de föräldrar och politiker som gör rätt saker. Senast stoppade Regeringsrätten Sollentunas vårdnadsbidrag. Det futtiga bidraget kan vara skillnaden mellan ett förtidspensionerat och självförsörjande liv.

Men så tänker inte marängen.

Den vill inte fatta att arbetslinjen börjar i barn- kammaren.