Mordet på en äldre kvinna i Landskrona är ett tragiskt, enskilt våldsdåd som inte säger någonting om brottsligheten i stort, vare sig i Landskrona eller i resten av Sverige. Men mordet har väckt frågor i debatten som är värda att ta på ­allvar. Stämmer det att invandrare är mer benägna att begå våldsbrott än infödda svenskar? Finns det över huvud taget legitima skäl att tala om invandrares överrepresentation eller är det att gå Sverigedemokraternas ärenden?

Dagens Nyheter hävdar på ledarplats (6/4) att invandrare visserligen är överrepresenterade i brottsstatistiken, men att ”sambandet blir irrelevant när man tar hänsyn till utbildning och inkomst. Enligt Brottsförebyggande rådet är det 2,5 gånger vanligare att utrikesfödda är misstänkta för brott. För personer med mycket låg inkomst respektive endast grundskoleutbildning i befolkningen som helhet är motsvarande siffror 5,3 och 5,7.”

Men att social bakgrund är en starkare förklaringsfaktor betyder inte att utländsk bakgrund saknar förklaringsvärde. DN:s påstående sägs i själva verket emot av den studie från Brå som ledarredaktionen hänvisar till.

Rapporten Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet (2005:17) gäller mätperioden 1997–2001 och är den senaste i sitt slag från Brå. Den slår fast att invandrares brottslighet är högre även om man gör en så kallad standardisering med avseende på kön, ålder, utbildning och inkomst. Då minskar de utrikes föddas överrepresentation, men bara från faktor 2,5 till 2,1. För andra generationens invandrare minskar motsvarande tal från 2,0 till 1,5.

När jag mötte justitieminister Beatrice Ask för en intervju i mars frågade jag henne om hon var bekymrad över invandrares överrepresentation i Brås statistik. Hon svarade att hon inte är det. Problemet är själva brottsligheten, inte förövarnas härkomst.

Samtidigt finns det ingen naturlag som säger att invandrare måste begå fler brott. Flera amerikanska studier har visat att invandrare har varit mindre brottsbenägna än infödda amerikaner. En förklaring är att det rör sig om en grupp som ofta har riskerat mycket för att etablera sig i det nya landet, och som har för mycket att förlora på att begå brott. En annan förklaring tycks ligga i urvalet, det vill säga i vilka som väljer att lämna sina hemländer och bosätta sig i USA.

Invandrare behöver alltså inte vara mer ­benägna att begå brott, trots alla svårigheter det innebär att börja om i ett nytt land uppryckt med rötterna. Om detta borde man även i Sverige kunna föra en debatt som leder till konstruktiva åtgärder.

Nu säger i stället den ansvariga ministern att överrepresentationen inte bekymrar henne. Dagens Nyheter försöker gå i polemik med Sverigedemokraterna genom att hävda att överrepresentationen är irrelevant, och SD står närmast oemotsagda när de påstår att hermetiskt slutna gränser är den enda möjliga lösningen på ett problem som få andra är beredda att ­diskutera. Det gläder säkert Jimmie Åkesson.

Paulina Neuding är chefredaktör för Neo. paulina@magasinetneo.se