Det var ett tidens tecken att 2007 avslutades med en diskussion om det verkligen kan vara rätt att polisen utan någon helst brottsmisstanke ska kunna spåra upp IP-nummer, d v s din dators unika adress. Under året har dessutom en rad lagar trätt i kraft – och förslag lagts - som går i samma riktning: statsnyttan går före den personliga integriteten.
Inte minst utmanande är förslaget att FRA ska få kontrollera all gränsöverskridande trafik i telefon, e-post, fax och Sms. FRA-övervakningen har tillfälligt stoppats men beslut ska fattas i år.
Kritik mot förslag som kränker den personliga integriteten bemöts alltid med samma bekymmerslösa uppmaning: Don´t worry, be happy!
Men kan vi slå oss till ro?
Organisationen Privacy International (www.privacyinternational.org) betygssätter varje år världens ledande övervakningsstater. Bland EU:s 27 medlemsstater hamnar Sverige på sjätte plats nedifrån – med bottenbetyg i fem av tretton undersökta variabler. Det är värre USA och Storbritannien (och ännu sämre i Kina och Ryssland), men det betyder inte att vi kan sova lugnt. Den sammanvägda bedömningen på en femgradig skala placerar Sverige i gruppen av stater som utmärks av en systematisk oförmåga att upprätthålla skyddet för den personliga integriteten.
Problemet handlar alltlså inte om enskilda inskränkningar, utan om systemet. I verkligheten betyder varje ny inskränkning att Sverige hasar ned ytterligare en bit på det sluttande planet. Det är bara en tiondels betygspoäng som skiljer oss från gruppen omfattande övervakningssamhällen (extensive surveillance societies).
Sverige inte unikt, utan en del av en negativ trend motiverad av hotet från terrorister, viljan att minska olaglig invandring eller att stävja bidragsfusk. Men att Storebror i Sverige surfar på samma våg som i andra länder betyder inte att utvecklingen är ödesbestämd. Låt i stället 2008 bli det år då vi anträder vägen bort från 1984! Skrota FRA-förslaget. Det skulle vara en nyårshälsning att glädjas åt.
