Kan hårdare straff påverka brottsligheten? En kontroversiell fråga, men rimligen varierar det mellan olika typer av brott. De som begås i stundens hetta under alkohol- eller narkotikapåverkan eller är relaterade till missbruk eller psykisk störning påverkas knappast i någon högre grad. Detta gör att det är svårt att se statistiskt signifikanta effekter av hårdare straff, och det är nog också kontraproduktivt i en del fall. Det som behövs kan vara behandling/avvänjning, inte ett fängelsestraff där man umgås med kriminella. Detta gäller särskilt förstagångsförbrytare.
När det däremot gäller organiserad brottslighet och planerade brott, där det finns en chans att göra ett rationellt övervägande före ett brott, då kan hårdare straff ha en effekt. Men det är fyra faktorer som spelar in: straffets längd, sannolikheten att åka fast, den eventuella förtjänsten av brottet samt alternativet till att begå brott.
Om sannolikheten att åka fast uppfattas som väldigt liten, då spelar straffets längd liten roll. Känns det som att alternativet till att begå brott är en hopplös tillvaro i arbetslöshet, då behöver det heller inte spela roll med hårdare straff, särskilt om den möjliga vinsten av brottet är stor. Man bör jobba med alla fyra delarna. Se till att det finns jobb, inför färgampuller i alla värdetransporter, avsätt mer resurser till att utreda brott.
Det vore också bra att införa en klausul om hårdare straff för organiserad brottslighet, ungefär som med hatbrott. Då träffar man just den typ av brottslighet som kan påverkas av hårdare straff, systematisk och planerad verksamhet där kriminella samarbetar med varandra. Det handlar inte bara om mc-gäng, utan även om ligor som sysslar med fakturabedrägerier.
Kristian Ekeroth
Huddinge
