En återgång till den socialdemokratiska mallen där alla ska bli akademiker vore förödande för Sverige.

Nyamko Sabuni

För sex år sedan, 2006, prioriterades teoretiska utbildningar. Dessa utbildningar var billiga för staten och passade idén om att alla ska bli akademiker. Industrier och företagare var missnöjda; de önskade nya, mer praktiskt inriktade utbildningar. För sex år sedan var kravet från näringslivet att nya utbildningsformer måste till – nu är önskemålet att de ska fortsätta utvecklas.

Felet med regeringens stora satsningar på yrkesutbildningar är att de skulle kunna vara ännu större. Det skriver representanter för 13 arbetsgivarorganisationer (Brännpunkt 14/8). Jag välkomnar deras förslag och stöd i arbetet för att fortsätta uppvärdera yrkesutbildningarna. En återgång till den socialdemokratiska mallen där alla ska bli akademiker vore förödande för Sverige.

Sedan inrättandet av yrkeshögskolan 2009 har regeringen satsat stort på utbildningsformen, och i budgeten för 2012 tillförs ytterligare 150 miljoner kronor över två år. Detsamma gäller yrkesvux där samma budget innebär att 600 miljoner kronor mer än tidigare avsätts för att fler ska kunna läsa in en yrkesutbildning från grunden i vuxen ålder. Självfallet är det rimligt att det i upptakten till 2013 års budget förs en diskussion hur resurserna ska fördelas framöver. Svar på det kommer den 20 september.

Den som slagit in på en yrkesbana i gymnasiet ska kunna växla och bli akademiker, och den som satsat på en högskoleförberedande utbildning men ångrar sig ska kunna läsa en yrkesutbildning som vuxen. Landets arbetsgivarorganisationer har helt rätt i att båda vägar måste vara öppna. Därför är jag fast besluten att fortsätta uppvärdera yrkesutbildningarna i vårt land.

NYAMKO SABUNI

biträdande utbildningsminister