Att gå från yrkesprogram till en akademisk karriär fungerar ofta alldeles utmärkt, men att gå från ett högskoleförberedande program till en icke-akademisk karriär är däremot i princip omöjligt.

Alltför många unga saknar idag ett jobb. Det är en tragedi både för den enskilde och för samhället. Samtidigt saknar näringslivet rätt kompetens för att utvecklas. Våra medlemsföretag vittnar om utebliven tillväxt på grund av att nyckelkompetenser inte finns att tillgå. Detta gäller såväl företag inom den inhemska tjänste- och servicesektorn som för de svenska exportföretagen.

Tillgången på rätt kompetens är många företags största utmaning. Och vi vet att om produktion läggs ut till andra länder riskerar företagens andra delar att följa efter. För att företagen fortsatt ska satsa på investeringar och forskning måste vi klara kompetensförsörjningen till produktionen och till infrastrukturen av tjänster som kompletterar dessa företag.

Regeringen har under de senaste åren genomfört en rad reformer för att stärka det svenska utbildningssystemet och höja kvaliteten. En ny gymnasieskola och en ny yrkeshögskola är reformer vi i näringslivet efterfrågat. Dessa reformer har alla möjligheter att bli bra. Men tyvärr ser vi samtidigt att våra unga i allt högre utsträckning skjuter upp sitt yrkesval. De följer helt enkelt en global trend att vilja välja breda utbildningar för att allt senare bestämma vilket yrkesval som bäst passar dem.

Vi vet att en hel del av eleverna på gymnasieskolans högskoleförberedande program trots intentionen inte kommer läsa vidare på högskolan. I stället möter vi i branscherna många av dessa unga när de hör av sig till oss då de kommit på att de faktiskt skulle vilja utbilda sig till ett yrke. Men då blir det problem.

För en elev som tagit examen från ett högskoleförberedande program har det i princip blivit omöjligt att utbilda sig till ett icke-akademiskt yrke. Samma sak gäller för unga som kommit på att de valt fel yrkesprogram. Det här är en olycklig utveckling.

I Sverige brukar vi tala om hur viktigt det är att det alltid ska finnas en andra chans för den som valt fel utbildning på gymnasiet. Vi har varit överens om att återvändsgränder i gymnasiet inte är bra. Att gå från yrkesprogram till en akademisk karriär fungerar ofta alldeles utmärkt, men att gå från ett högskoleförberedande program till en icke-akademisk karriär är däremot i princip omöjligt. Så var det väl ändå inte tänkt?

De senaste årens satsning på yrkesvux, det vill säga yrkeskurser inom komvux, har börjat fungera och allt fler unga har hittat dessa utbildningar. Det i sig har underlättat många företags rekrytering. Det är därför viktigt att den utbildningsformen finns kvar även i framtiden. Utan den är dörren till ett yrke stängd för elever från högskoleförberedande program.

Vi i näringslivet vill se yrkesvux som en egen reguljär utbildningsform och inte enbart en satsning i lågkonjunktur. Det måste gå att utbilda sig till svetsare, plattsättare, bagare, kock, VVS-montör eller automationstekniker även när ekonomin går bra. Det måste dessutom kunna vara möjligt även om de inte står ”långt” från arbetsmarknaden. Utan rätt kompetens riskerar de snart att hamna i statistiken bland arbetslösa.

Den nya yrkeshögskolan med icke akademisk utbildning till ett yrke har visat sig fungera väl. Drygt 8 av 10 får jobb efter att de är klara. Problemet är att utbildningsformen – trots sina goda resultat – inte är prioriterad av regeringen. I dag beviljas endast en fjärdedel av de ansökningar som kommer in om att starta utbildning trots att dubbelt så många ansökningar hade kunnat beviljas om resurserna fanns. Men här är våra företag väldigt tydliga. Det behövs en större satsning på fler platser inom yrkeshögskolan för att näringslivet ska kunna rekrytera rätt kompetens och utvecklas i Sverige.

Arbetslösheten bland unga och andra grupper som står längre från arbetsmarknaden är hög. Yrkesutbildning är en viktig pusselbit för att komma till rätta med problemen. Näringslivet vill att samtliga berörda departement i höstens budget drar åt samma håll och samverkar för en satsning som gynnar såväl de unga på väg ut i arbetslivet som näringslivet i stort. Vi vill se en riktad satsning på kvalitativt bra utbildningar inom yrkesvux och fler platser i yrkeshögskolan.

Manne Didehvar

HR-chef, VVS Företagen

Fredrik Gunnarsson

ansvarig för kompetensförsörjning, Industriarbetsgivarna

Caj Luoma

chef utbildning, arbetsmarknad och arbetsmiljö, Transportgruppen

Henrik Smedmark

utbildningsansvarig, Trä- och möbelföretagen

Karin Thapper

ansvarig kompetensförsörjning, Livsmedelsföretagen

Fredrik Voltaire

utbildningsansvarig, Almega

Lars Tullstedt

expert kompetensförsörjning, Sveriges Byggindustrier

Peter Thomelius

utbildningschef, Visita

Tobias Eriksson

verksamhetsansvarig kompetensförsörjning, Teknikföretagen

Ulf Pettersson

utbildningschef, Elektriska Installatörsorganisationen

Saga Hellberg

ansvarig kompetensförsörjning, Svenska Teknik & Designföretagen

Helen Rönnholm

ansvarig utbildning och forskning, Svensk Handel

Mia Liljestrand

expert utbildningsfrågor, Svenskt Näringsliv