Oroligheterna i Göteborg startade i tisdags och bottnar i protester mot konton på fotodelningstjänsten Instagram där främst flickor pekats ut som lösaktiga.
Foto: Björn Larsson Rosvall/SCANPIX
De senaste dagarnas händelser i Göteborg sätter i gång tankar hos oss alla. Unga flickor hängs ut som ”horor” och ”slampor” i sociala medier. Det hela får bred spridning och leder till ett stort lidande för de som drabbas. På flera ställen i Göteborg startas upplopp och bråk, som en protest mot det som skett. Varför kränker vi varandra på nätet? Hur kan vi förebygga och stoppa det som sker? Och vem bär ansvaret?![]()
Vi vill uppmana alla föräldrar att engagera er i era barns nätvanor.
Lars Arrhenius och Olle Cox
Internet och sociala medier innebär fantastiska möjligheter till möten och kommunikation människor emellan. Vi är många som funnit nya sammanhang och gemenskaper som inte hade varit möjliga utan nätet. Men allt som publiceras där kan få en enormt stor och snabb spridning, något det som nu skett i Göteborg tydligt visar.
Tyvärr kan man konstatera att det i samhället finns en allmän acceptans att kränkningar som sker på nätet skulle vara mer okej än om de sker på skolgården eller idrottsträningen. Man kan få uppfattningen att internet är ett laglöst land, men så är inte fallet. Skollagens regler om nolltolerans mot kränkningar gäller även för det som sker på nätet och skolorna har i dag ett ansvar att i det förebyggande arbetet även innefatta sådant som sker på nätet. Självfallet gäller även straffbestämmelserna i brottsbalken, även om det ibland tenderar att glömmas bort i den allmänna diskussionen. Sanningen är att man kan få huvudet nertryckt i toaletten också på nätet. Men just det tycks vuxna ha svårt att förstå. Att det som sker på nätet i allra högsta grad är på riktigt. Så i stället för att kavla upp skjortärmarna och agera stoppar vi huvudet i sanden och hoppas att problemen ska lösa sig själva.
De upplopp som startat i Göteborg är en konsekvens av att vuxna under alltför lång tid accepterat kränkningar som sker på nätet och varit otydliga med vad som gäller. Det som nu händer är en stark signal till samhället, skolan och vuxenvärlden. En signal om att man brustit i sitt ansvar.
I dag presenterar Friends och Norton nya siffror om trygghet och kränkningar på internet. Ungdomar mellan 12 och 16 år har besvarat frågor om hur de tycker att vuxna kan skapa ett schysstare klimat på nätet. 42 procent tycker att föräldrar bör visa barn och unga hur de ska göra om de blir kränkta på nätet. Lika stor andel vill att vuxna pratar med dem om hur man bör bete sig i den digitala världen, och 38 procent anser att vuxna kan bidra till ett bättre klimat på nätet genom att själva vara goda förebilder.
Låt oss nu ta till oss av ungdomarnas budskap! De vill att du som vuxen bryr dig, frågar och intresserar dig för vad de gör på nätet. De vill att vi är goda förebilder. Vi måste själva sluta hata, dissa, kränka och vara anonyma fegisar som aldrig i livet skulle rapa upp samma elakheter som vi gör om vi står öga mot öga med någon.
Vi vet att många vuxna ser tekniken som ett hinder och upplever att bristen på teknisk kunskap gör det svårt eller omöjligt att ta ett kliv fram. Men du behöver inte vara proffs på datorer, nätet och mobiler för att stoppa och förebygga mobbning på nätet eller för att stötta någon utsatt. I grund och botten handlar det om sociala relationer och här har du långt mer träning, erfarenhet och kunskap än många barn och unga.
På samma sätt som du tränar barns och ungas sätt att vara mot andra i skolan, på träningen eller hemma behöver du träna dem i hur man är mot varandra på nätet. Prata om hur man kan vara en bra kompis även där. Vad är ok och inte? Vilka risker finns? Hur känns det när någon skriver något taskigt och hur vill man själv bli bemött?
Nu stundar julledighet och mer tid för familjesamvaro. Vi vill uppmana alla föräldrar att ta tillfället i akt att engagera er i era barns nätvanor under de lediga dagarna. Ett bra sätt att skaffa sig kunskap är att be barnen visa dig hur de använder nätet och mobilen. Ställ frågor, testa tv- eller dataspelet de gillar, besök själv sajter som de använder och googla ord du inte känner igen.
Det går att göra skillnad. Vi är övertygade om att det går att stoppa mobbning, oavsett om den sker på skolgården, på idrottsträningen eller på nätet. Låt 2013 bli året då vi visar civilkurage och står upp för det som är rätt.
LARS ARRHENIUS
generalsekreterare, Friends
OLLE COX
nätexpert, Friends
Mer i ämnet
- 20 dec 2012 17-åring: ”Det känns skitläskigt”
- 20 dec 2012 ”Förstår inte brottsmisstanken”
- 19 dec 2012 ”Etik på nätet borde vara skolämne”
- 19 dec 2012 16 unga togs av polis i nya bråk










