Marknadschefen för reseföretaget Apollo, Kajsa Moström, påstår i en replik (27/4) till min artikel (21/4) att jag skulle ha uttryckt en nedlåtande syn på Grekland. Det har jag nu inte – jag har uttalat mig på grundval av rättsväsendets agerande samt de uttalanden som gjorts av Greklands företrädare i Sverige.
I det stora läser jag Moströms artikel som ett uttryck för reseföretags önskan att få sälja resor. Men en invändning mot min artikel förtjänar respons. Om man ska avhålla sig från resor till Grekland i nuläget så borde man i konsekvensens namn avhålla sig från resor till alla länder som kränker mänskliga rättigheter? Men Greklandshistorien är speciell av följande skäl:
1. Oavsett vad som hänt i sak innebär de grekiska myndigheternas agerande kränkningar av ”Annas” mänskliga rättigheter.
2. Grekland är med i samma europeiska sammanslutning som Sverige. Det gör att vi kan ställa särskilda krav på Grekland att behandla svenska medborgare på ett respektfullt sätt.
3. Grekland har till skillnad från många andra turistmål skrivit under Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. I fallet Anna har Grekland brutit mot konventionen.
4. De rättsvårdande myndigheterna i Grekland har givit uttryck för en fördomsfull inställning till just svenskor. Rättsväsendets uttalanden är härvid att betrakta som Greklands uttalanden.
5. Bilden av en fördomsfull inställning till just svenskor understryks av de uttalanden som gjordes av diplomaten vid den grekiska ambassaden i Stockholm.
Det ger bilden av att svenska medborgare kan hamna i en särskilt dålig situation i Grekland. Lägg därtill att Grekland är ett populärt resmål dit inte sällan yngre svenskor åker själva på semester.
Mitt förslag var att vi som svenskar, och särskilt svenskor, borde välja andra resmål tills den grekiska staten förklarar hur man ska komma till rätta med de problem som fallet Anna ger uttryck för. Några sådana åtgärder har i alla fall inte jag sett till.
MÅRTEN SCHULTZ
professor i civilrätt vid Uppsala universitet
